Perspektiv på Brexit

Av ren hobby har jag följd Brexit relativt nära, främst via Quora, som har många intressanta perspektiv från olika personer, både i Storbritannien och utanför. Vet att många lite har gett upp att förstå hur läget är, och varför. Vill man ha lite inblick, kan jag rekommendera läsa följande svar, som säger rätt mycket på lite olika sätt.

Om Storbritannien lämnar, kan de gå med i EU igen?
Can you realistically see the UK in the next five years activating Article 49 to re-enter the EU? How easy or difficult would it actually be in practice to ‘get back in’?

Ljög de som kampanjade för att lämna EU?
Was the entire Brexit campaign based on lies?

Att visa ser detta som Tyskland vs Storbritannien, och freden i Europa
Is it true that because of Brexit Germany has won the peace?

Är det EU som är hård och taskig?
Why are the EU making negotiating hard for Theresa May? Can any compromises be made?

Why does it seem like Britain is accepting ridiculous terms from Europe for Brexit? It seems like Europe is being very aggressive and Britain is simply laying down like an injured puppy. I may be wrong, but this is my perception of the issue.

Vad blir effekterna av en ”hård Brexit” om förhandlingarna in löses?
Do people realise the effect a hard Brexit could have on the UK economy?

Why is Westminster so afraid of a no deal Brexit, as if the UK has never existed without the EU?

Vad skulle man kunnat göra annorlunda?
If you were the Prime Minister of UK, what would you do about Brexit?

Vad tycker man i Europa om Brexit?
What do Europeans think of UK’s vote to postpone Brexit?

Och så klart, humor

Företagen blir köttfria – för miljöns skull

Köttindustrin står för ca 5-10% av växthusgaserna som produceras. Utöver det är för hög köttkonsumtion en av de största anledningarna för livsstillsjukdomar i vårt samhälle.

Nu under våren har stegen tagits för att verksamheter jag är aktiv i bli köttfria* vilket betyder kött får inte handlas in med företagets pengar. För flertalet av bolagen är det en mindre skillnad, så som hos Contentor. Där påverkar det bland annat vilken lunch man kan äta på kundmöten eller middagar vid personalträffar. Men för visa, som Mindpark och E-commerce Park, är detta betydligt större – det som serveras i café och bistro påverkas, samt alla företag som väljer att ha konferenser eller möten på platsen, eller event där, får ett annat utbud att välja på.

Jag är väldigt glad över att detta gjorts av teamet på Mindpark, trots att det är omständigt.

Jag tror detta är rätt, även om jobbigare och inte passar alla kunder. Redan tidigt när vi började med Mindpark införde vi att ha Fairtrade kaffe och choklad, med liknande inställning – även om varje kopp kaffe är lite dyrare för oss (för vi säljer den för samma pris som alla andra), så gör vi världen lite bättre med varje kopp. Det är viktigt att använda sin kraft att påverka positivt om man kan göra det någorlunda enkelt, tycker jag. Även om inte perfekt.

Men det är intressant att se hur detta skapar reaktioner också. När vi gick ut med detta kom det många hejarop från personer i vår omgivning. Men när tidningen lokalt skrev om det, kom det även många andra synpunkter, som är väldigt annorlunda mot de vi hör i vanliga fall. Det är intressant att det är en fråga som väcker känslor.

*Köttfri betyder i dagsläget att vi fortfarande har kvar viss fisk och andra havsdjur, men att alla de ska väljas ut med tänka på miljön.

This is not an årskrönika för året 2018

I år har jag inte hunnit med skriva en ordentlig årskrönika… Vilket känns väldigt tråkigt, men jag inser jag kan inte ha dåligt samvete för det, och lika bra acceptera det blir ingen riktig nu i början på året – för annars kommer den i mars eller så, och det hade känts lite udda tidpunkt.

Men jag har ju som tradition att skriva dessa 2 ggr per år, en nu vid starten av nya året och en efter sommaren (då nästan alla mina bolag har räkenskapsår som slutar sista augusti). Så jag hänvisar istället till min senaste, från efter sommaren, ifall du inte redan läst den.

Men några personliga reflektion ska jag dela med mig av dock:

Kärlek

Det viktigaste är att jag är otroligt tacksam, varje dag, för all kärlek som är omkring mig. Det är så galet många bra saker som händer. Saker som gör mig glad och stolt och alldeles bubblig ibland. Heja alla ni fantastiska personer runt mig, som gör så mycket! Går inte att berätta om allt som gör mig stolt och glad! Men ska försöka ge några detaljer.

Det är allt från småsaker, så som att på E-commerce park, att inkubatorn verkligen ändrar hur folk driver bolag, och vad som sker i regionen. Och att vi får massa spännande personer, företag och organisationer som besöker parken hela tiden, så som nu senast bara, Dansk Industri.

Saker så som Mindpark Helsingborg, med sin härliga stämning, alla grymma events som görs på Open Space, och alla galna (på ett positivt sätt) personer som är där. Och att Mindpark crewet har skrivit en egen årskrönika! (med kul info, så som att det dagligen serveras 75 liter bryggkaffe, fairtrade märkt så klart)

Rescued, att det går framåt och bara sådant härligt koncept som att 1 kr per flaska ”Lycklig” går till Regnbågsfonden, vilket blev nästan 50.000 kr hittills! Eller att teamet räddad 168 ton frukt under 2018!

Saker som att Contentor, som haft ett turbulent 2018, har landat och det är en härlig teamkänsla och stämning bolaget – och att det finns ett härligt driv framåt. Ska bli mycket spännande 2019 i det bolaget!

Campus Webb – Känns så bra att verkligen hjälpa studenter lära sig mer, och få trygghet som professionella personer och hitta nätverk i regionen. Och att kunna komplettera deras akademiska kunskap med allt möjligt från verkligheten, så som med vid Digitala Marknadsföringsdagen som hölls nyligen.

Collaboration Concepts – att vi bara kör! Sanna, du levererar så galet mycket just nu! Är både lite nervös och imponerad av allt, och ska bli extremt spännande med både Mindpark Malmö och Mindpark Lund.

Wellbefy – att verkligen få människor att leva mer hälsosamt, på riktigt. Och inte bara genom appen och webbtjänsten, utan även genom den passion som Sandra utstrålar, som hon påverkar alla i sin närhet med. Jag tror du har förlängt alla våras liv med minst 5 år Sandra!

Social Business Lab – alla människor som berörs av att få bättre förutsättningar, i nästan allt som görs här. Saker som är jätteenkla för oss, märker man uppskattas enormt av många, som inte riktigt ”hittat hem”, eller känt sig inkluderade i samhället helt. Tex arabiska affärsnätverket, som görs ihop med Peers Bridge. Och så klart helt fantastiskt att varje termin utbilda 25 personer som lär sig programmeringskunskaper genom SBL Front End. Viktigt för regionen och för individer detta!

Och utöver det alla andra saker jag är involverad i med fantastiska människor, som ger mig och andra kärlek. Thegoals.org, och engagemanget som finns där. Pecha Kucha Helsingborg, och våra fantastiska evenemang. VentureLab, att hjälpa studenter växa och förverkliga egna idéer. Skåne startups och Föreningen för Logistik och E-handel som båda utvecklar regionens företagsamhet. Ledarskapsforumet som Helene och jag drog igång i höstas… och så mycket mer!

Överlag är jag extremt glad för all denna energi och skaparglädje som finns. Det är galet vad alla bidrar, och även hjälper andra att göra bra saker!

Några tankar efter 2018 och inför 2019

Att vara operativ

I en av verksamheterna är jag själv ansvarig för det dagliga: kaffeversamheten, som officiellt görs i Service Supply Scandinavia AB, men som har varumärkena School of Coffee och Nybryggt.nu. Det är ovant för mig att själv vara ansvarig för allt nuförtiden, men samtidigt har jag kommit att uppskatta det mycket under hösten (när jag tog över det dagliga ansvaret helt). Det är kul med e-handeln, framförallt att se siffror öka i praktiken. Varje kund som handlar kaffe, eller varje anmälan som kommer in till någon av baristakurserna. Det ger en kul känsla i vardagen. Och skiljer sig mycket från andra problem i de andra verksamheterna, som ofta är mer komplexa och tar lång tid att lösa. Det känns på ett sätt skönt att ha visa “enkla” problem, som det blir här, istället för bara “stora” problem som det är för min del i alla andra verksamheter – där nästan allt jag kan lösa är strategiska problem eller problem som tar några månader att lösa (så som att hitta investerare, eller hitta ny VD, eller liknande).
Jag ska nog fortsätta med detta ett tag till, och skulle det ändra sig kanske hitta annat där jag är praktiskt ansvarig. Jag inser även att detta varit lite en roll jag haft i oresundstartups också, och som gjort det roligt med.

Resor / tåg

Jag kommer 2019 försöka undvika flyga. Vet det inte kommer gå helt, för vill tex vara i London några gånger men bara för någon dag, och att ta tåg då blir för krångligt. Men allt annat jag har bokat, eller inte bokat än, är till platser som funkar med tåg. Tex så som cowork away, där den första är nästa vecka, och även kommande där. Eller sommartrip till Alperna.
Finns risk det blir flyg till Almedalen med, men ska se om inte det går att lösa smidigt nog på annat sätt.

Skärmtid / sociala medier

Inser när jag hör andra prata om detta, att jag hittat några lösningar som passar mig. Jag har installerad Newsfeed Burner som tillägg i Chrome som gör att Facebook newsfeeden inte laddas – vilket jag inte hade klarat mig utan, och gör att man inte fastnar på Facebook. På mobilen har jag tagit bort FB appen, så där är jag inte inne ofta heller. Där jag spenderar mest tid just nu är Instagram (mest pga stories, som är beroendeframkallande att kolla på), och ibland fastnar jag på LinkedIn på datorn (där newsfeeden inte är blockat… kanske borde hitta ett sådant tillägg inser jag). Använder även Quora sjukt mycket på mobilen, men där lär man sig så mycket, så det tycker jag är en positiv sak att använda mycket.

Minimalism

Som privatperson har jag länge varit minimalistiskt, och det har bara blivit mer så med tiden. Märker att jag snarare handlar ännu mindre och mindre med åren – nya kläder köps verkligen först när de gamla ramlar sönder (vet inte om det alltid är bra…), böcker har jag nästan slutat köpa, och annars är det verkligen nästan inget som jag lägger pengar på, förutom att äta mat. Och det känns väldigt skönt – och ändå får jag känslan av att det dyker upp mer och mer saker hemma hos mig. Vi är verkligen omgivna av en materiel värld, där 90% inte behövs. Det blir allt mer tydligt för mig.

Pengar

Jag bryr mig fortfarande inte om pengar, men har någonstans i mig en trygghet som säger: något av mina bolag borde gå så pass bra i framtiden, att jag borde tjäna pengar på det. Vilket känns just tryggt – jag är inte orolig i vardagen, och tänker ofta inte ens på pengar.
Min lön under 2018 har varit lite annorlunda: jag är anställd av universitetet en dag i veckan, så där får jag lite lön (vilket nu har höjts, till ca 8.000 kr i månaden). Sedan har jag tagit lite lön från mitt holdingbolag, Everywhere Group (Överallt Grupp AB), som får sina pengar delvis löpande från visa verksamheter (Mindpark, Service Supply och Social Business Lab), samt om det sker aktietransaktioner, vilket det 2018 har gjort i Contentor. Men har varit en ojämn lön, då bolaget även haft skulder till mig, så delvis har det blivit återbetalning av skulder istället för ren lön.
Under 2019 kommer jag nog gå tillbaka mer till fast lön från holdingbolaget, vilket jag nog kommer lägga på 8.000 kr / månad. Det räcker mer än väl, tänker jag. Universitslönen kommer fortsätta med, och sedan har jag även blivit invald i styrelsen för Helsingborgs Hamn AB, vilket ger en modest ersättning med på ca 1.000 kr i månaden.

Hälsa

Skrev för ett tag sen om hälsa. Ska fortsätta med de planerna – springa någon gång per vecka (helst 2-3 ggr), lite enklare övningar hemma, och fortsätta äta sunt. Lägga till mer nötter i min diet. Och äta 200 gram fisk / musslor i veckan (så mycket som möjligt fisk som inte är för dålig för miljön, eller för dålig för människan).
Och fortsätta med att sova 8 timmar per natt. Har gjort det i flera år nu, och inser hur viktigt det är för mig. Det gör mig så mycket mer produktiv, att vila ut.

Mot ett spännande 2019

Detta var några detaljer om 2018. Ser nu fram emot ett garanterad händelserikt 2019, omgiven av fantastiska människor!

How to stay healthy?

Being involved in Wellbefy has the advantage of being surrounded by people with a passion for health. Because of this, I have gotten plenty of recommendations for different books and reports. Currently I am reading (listening in one case) two to books on health this winter. First one is Hjärnstark by the psychologist Anders Hansen about the mental benefits of exercise, and how the body can handle stress better if we stress it by exercise. Very healthy to hear and understand better the physiological effects of moving. Second is Der Ernährungs Kompass by Bas Kast, the Science Editor at Tagesspiegel, who set out to really understand how what we eat affects our bodies – and went for a couple of years almost thru all diets and studies regarding food that he could find! A really impressive and nuanced book about how food can by used to loose weight, live healthier and live longer.

Interesting conlcusions so far (not thru them yet)

  • 20 minutes of exercise, preferably running, makes wonders for you mental and hearts health. Everyone should do this, especially if you dont have them time, then is when you need it the most.
  • Eating a pescetarian diet (vegetarian + fish) is probably the best food for our body in the long run. Vegan is also very good. And depends on what fish, as some fish are bad, so not all fish is equal.
  • Fasting or not eating occasionally has most likely a very good effects on the long term health, and can prolong lifespan.

I have myself been running (but not every week, unfortunately) and doing lighter exercise weekly, and follow already a pescetarian diet (but have tried to go to vegetarian + mussels as basic, but eat fish (sushi) every now and then). I will continue with this during 2019, but also make sure to exhaust my body physically at least once a week, and at least 5 days of fasting during the year (not sure if in a row or separate days, any recommendations are highly appreciated)

Varför jag inte tror på styrelsearbete

Jag tror inte att styrelsearbete är ett bra sätt att fatta beslut på. En styrelse är ofta en samling smarta och bra personer, men problemet är att de ska fatta stora beslut på för lite information. Samtidigt som de inte vet det – de har fått lite information, men de vet inte vad de inte vet, så de tror lätt de har fått all relevant information (det som kallas den där Dunning Kruger effekten – där styrelsen ofta är på “peak of Mt Stupid, vilket är helt fel läge att fatta beslut på).
Så man fattar beslut man känner sig säker på, men på egentligen otillräklig information. Detta är dömt att misslyckas tänker jag.

Att jag är emot styrelsearbete kan verka lite ironiskt, då jag är styrelseordförande själv i 12 företag och organisationer (utöver mina egna bolagen som Contentor, Collab Concepts, Wellbefy etc, så även TheGoals.org och Förening för Logistik och E-handel). Men de flesta styrelserna av dessa 12 är små, men 5 av dem har riktiga styrelsemöten på kontinuerlig basis, där jag är sammankallande. Så jag har försökt lösa detta, så att det blir så bra som möjligt.

Min lösning har varit att:

  • Minimera antalet möten: 3 eller 4 per år.
  • Inte ha möten utan tydlig agenda / syfte (kan vara teman jag sätter eller styrelsen tillsammans sätter på tidigare möten)
  • Nästan alltid ha långa möten (4-8 timmar) – minst halva tiden går åt till att förse styrelsen med information: hur går det just nu, ansvariga som presenterar olika delar av verksamheten och liknande).
  • Se till att det finns gått om tid att diskutera tankar och liknande.
  • Se till att alltid anteckna action-punkter och att följa upp på dem på nästa möte.

Det viktiga här är att låta möten ta tid – och framförallt att låta styrelsemedlemarna få information och ställa frågor. För jag vill lösa problemet att man fattar beslut på för lite information (men med den falska trygghetet att tro att man vet allt). Så den större delen av mötet ska just vara att bara få styrelsen insatt, att få de att få en så äkta känsla som möjligt för verksamheten. Därav också bra med andra från verksamheten som är gäster, inte bara styrelsen och verksamhetsledare.

Detta kräver att jag avsätter ca 1 timme i tid ca 2 veckor innan styrelsemötet för förberedelser (prata med verksamhetsansvarige om vad som ska tas upp, skicka ut förslag på agenda för att välkomna input från andra etc). Detta lyckas jag inte alltid med, men jag märker det blir ofta sämre möten om jag inte tar tiden att förbereda och säkerställa rätt saker lyfts upp under ett sådant möte. Har man inte många möten är det viktigt saker ges plats som behöver plats.

Detta blir mer likt det som vissa vanliga styrelser har: strategidagar. Men jag kallar detta för styrelsemöten istället, för jag tänker det är kärnan i vad en styrelse ska göra. Behövs det sedan annat – så som fatta viktiga beslut om finansiering, fusion, nyckelpersoner eller annat, så får man kalla till extra möte i så fall om det är för långt till nästa styrelsemöte – då fattar alla det är akut och viktigt, och då är det inga problem i min erfarenhet.

Jag har fått beröm flertalet gånger för hur jag har strukturerad styrelsemöten i de olika organisationerna, av personer som har suttit i många många fler än jag, vilket känns kul att höra. Så det känns som detta inte är standard, men funkar. Men det är inte helt perfekt detta heller.

När funkar detta inte?

Den gången detta har funkat sämst är när det inte finns en tydlig verksamhetsledare i organisationen. Då krävs det ett mer operativt styrelsearbete, vilket gör att jag tror fler möten krävs. Men då blir i praktiken styrelsen snarare en ledningsgrupp, så det blir att man även pratar mycket mer operativa saker och beslut. Detta är något jag har märkt främst med Floe arbetet, där det inte finns resurser på samma sätt.

Bild från senaste styrelsemöte, detta med Wellbefy.

View this post on Instagram

Board of Directors meeting #wellbefy

A post shared by Dimitrij Aleshkov (@aleshkov) on

Co-working i Kenya

Då jag själv varit i co-working i snart 10 år, och nu med Collaboration Concepts fortsätter utveckla Mindpark och E-commerce Park, så är coworking spaces på andra platser alltid intressanta att besöka. Som en del med resan med YEoS i Kenya nu i november, så var två ställen i Nairobi på listan över platser att få djupare inblick i. Väldigt intressant att se hur co-working fungerar där!

Nairobi som stad är intressant. En stad relativ stor till ytan, men som mer känns som en större by, eller en stad där man behöver ha bil i varje fall, än som en storstad, trots ca 4 miljoner invånare. Också en stad med kontraster, där både rika och fattiga lever.

Men Nairobi är också en intressant plats där globaliseringen syns – för väldigt ofta har man svårt att se skillnaden på olika platser i staden. Det hade lika gärna kunnat vara någonstans i Köpenhamn, Beijing eller New York – förutom hudfärgen på människorna.

Mitt besök var på de två mest kända coworking platser i Nairobi: iHub och Nairobi Garage.

iHub

Detta coworking space är uppdelat i olika delar, pillars som de själva kallar det. Platsen är en startup hub, så som namnet antyder, men det finns även en rad kringtjänster kring detta. iHub är väldigt känt, och det var iHub som Jack Ma besökte när han var i Nairobi, och detsamma för Mark Zuckerberg när han besökte Kenya.

Studyvisit: iHub Nairobi

Men egentligen består verksamheten av 4 olika delar:

  • iHub Coworking
  • iHub Research
  • iHub UX lab
  • iHub Consultancy

    På plats är det olika delar på olika våningar. Hela iHub ligger sedan ett tag tillbaka i en större egen byggnad, med en (extern) restaurang på bottenvåningen.

    Coworkingen är alltså bara en del av det hela, och priserna där är relativt likt många andra platser i världen. En skrivbordsplats kostar 240 USD, dvs ca 2200 kr, och ett eget kontor för ett mindre team kostar från 700 USD, ac 6500 kr. Väldigt likt som prissättningen på Mindpark i Helsingborg tex.

    De andra delarna, iHub Research, iHub UX lab och iHub Consultancy, är delar som är tjänster som bolag kan köpa in. Delar av dessa tjänster riktar sig till startups som också sitter på plats, men det var inget krav att man behövde göra det.

    Totalt har genom åren sedan iHub startades 400 bolag suttit där eller fått hjälp, totalt över 1000 personer. De har även över 17000 personer i sin maillista, för när det gör event eller släpper nyheter.

    iHub har delat in sitt sätt att arbeta i tre olika delar, där de olika tjänsterna de erbjuder fyller olika delar också. De tre delarna är tre olika steg egentligen: Co-creation workspace, Entrepreneurial Journey, Innovation Journey. Dessa delar går ihop, och tankar är att främja personer att röra sig från en-mans eller mindre företag, till att växa och även kunna ha djupa samarbeten med stora aktörer.

    Nairobi Garage

    Det andra coworking spacet vi besökte var Nairobi Garage. Dessa har egentligen två olika platser i Nairobi, men vi besökte endast det ena av dem.

    Totalt har Garage ca 8000 kvadratmeter yta, i sina båda platser. Stället drivs av tre kvinnor, och det märks det är ett högt engagemang kring allt här. Stället vi besökte var på 7 och 8.e våningen i ett kontorshus, med en härlig utsikt över downtown Nairobi, och ett eget café inne på 7.e våningen.

    Studyvisit: Nairobi Garage

    Överlag var detta ställe ännu mer ”etablerad” än iHub i hur det kändes. Allt var bra genomtänkt, och en härlig atmosfär. Garage hade en skandinaviskt inspirerad design, så det kändes verkligen som en plats som hade kunnat vara någonstans i Norden. Det betydde också stället var inte lika färgglatt som iHub, utan mer vitt, grått och naturfärgat. Det märktes också att det i Garage var många expats och personer från hela världen, som valt att bosätta sig i Nairbo och arbeta härifrån.

    Priserna här var lite mer varierande. Att bara vara member, och inte ha ett eget skrivbord men access till platsen, kostade från 45 USD per månad som billigast. Men ska du ha ett skrivbord sen, kostar det ca 250 USD.

    Garage var även stolta över att de var en av de få ställen i hela Nairobi som tillåter hundar inomhus – något som är väldigt ovanligt i denna kultur.

    Det finns mer

    Överlag väldigt intressant med båda dessa platser, och utöver detta fick jag även inbjudan till Ikigai, som skulle öppna sitt tredje coworking space i Nairobi veckan efter jag lämnade. Men tyvärr hanns inte det med – men det är helt klart det händer mycket på denna från i Nairobi också!

    Överlag är det slående hur coworking skiljer sig väldigt lite runt om i världen. Enda riktiga skillnaden mellan iHub och Garage och ett coworkingspace på andra platser i världen, är att du behöver gå igenom en metalldetaktor vid ingången – något som är vanligt på många hotell, köpcenter och större kontorshus i Nairobi.

Vad har hänt i alla bolagen / projekt 2018

En bild på mig när jag gör det jag gillar göra: samla människor i ett rum, få dem att utbyta erfarenheter, och gå därifrån med bättre verktyg och insikter för att förändra sin omvärld.

Jag har som mål att skriva min årskrönika två gånger om året – en i slutet på sommaren, när de flesta bolagen har bokslut och man lite kan sammanfatta allt som har hänt under dess verksamhetsår, och en vid årsskiftet, när siffrorna är klara (för tar ofta några månader från verksamhetens slut till allt är färdigt med siffror, speciellt resultatet). I år har det blivit lite försenad med sommarens, så denna krönika är senare än jag hade önskat, men ibland hinner jag inte med helt som jag själv vill…

Transparens

Syftet med denna post är att ge en inblick i verksamheterna och hur det är att driva verksamheter. Jag vill vara transparent, för det tycker jag är viktigt – det gör att jag måste kunna stå för de beslut jag tar. Transparens gör även att fler kan bidra – det blir lättare att veta hur det verkligen ligger till. Samtidigt är det många olika verksamheter, så det blir ändå bara en kort inblick i allt. I denna post är det även väldigt lite siffror, de sparar jag till den andra varje år. Har du frågor på något, hör av dig!

Värdegrund

Detta året är också första gången som jag inser värdegrund har varit allt viktigare. Vi har situationer där vi inte gjort visa samarbeten för att värdegrunden inte överensstämt. Eller där vi tackat nej till kunder för att det är kunder vi inte känner är försvarbara med våra egna värden, med tydligaste exemplet i Wellbefy, där SD ville bli kunder.
Jag har även infört ett köttförbud i organisationerna – att ingen organisation ska köpa in kött – som ett led i en miljöpolicy, baserad på värdegrunden att saker som ger effekt men inte påverkar organisationen så mycket ska vi göra.
En intressant utveckling, som jag ska fördjupa senare

Vad händer?

Som vanligt är jag involverad i en massa bolag, några föreningar, en stiftelse och flera projekt. Fler och fler av dessa har ett fokus på hållbarhet, antingen socialt, miljö eller hälsa. Men rätt mycket jag gör har också fokus regional utveckling – antingen i det lilla, som att få fler studenter att arbeta i företag i regionen, eller i det större, som att få mer internationell uppmärksamhet på regionen.

För att ge någon som helst överblick, börjar jag med bolagen – både för det är det jag har gjort längst, och det som flest känner till om mig.

Bolagen

Contentor

Bolaget arbetar med smarta lösningar för att hjälpa e-handlare översätta produktbeskrivningar till flera marknader. Det är ett bolag inom gig-economy sektorn, med hundratals personer som jobbar extra och på distans genom denna verksamhet.

Här har det hänt väldigt mycket senaste året. Vi har gjort större omorganisation, fokuserad och allmänt tagit flera svåra beslut.

Den största skillnaden är att Rebecca lämnade som VD för Contentor AB vid årsskiftet, vilket gjorde att i den perioden var det mycket fokus på ny ledare på plats. I samband med det var det även en rad satsningar som inte föll ut som vi ville, främst vår satsning på Tyskland, som vi inte hanterade så bra som vi hade behövt. Så beslutet blev att minska den satsningen avsevärt, och inte förlänga med vår anställd i Berlin. Vi har även gjort ändringar med hur vi arbetar med sälj i bolaget, där vi inte hittade rätt med de första anställda, fick minska ambitionen och sedan byggt upp den på nytt, under året.

Utöver det har vi även gjort andra ändringar. Vi har brutit loss Contentor Marketing till en helt egen verksamhet, som Sofia, som kom in under året som verksamhetsansvarig, nu driver. Men det är inte längre kopplat ägarmässigt med Contentor, utan blir ett helt eget bolag: Hey Communication.

Vi har även fusionerad Contentor AB och Contentor Next Level AB, som är ett led i fokuset. Det som tidigare var tre verksamheter: Contentor med fokus översättningar, Contentor Marketing med fokus på konsulttjänster kring content, och Contentor Next Level med fokus på teknik för att göra översättningar smidigare och mer automatiserad, har ni blivit ett bolag: Contentor.

Så under året har vi gått från att vara 13 personer på kontoret vid verksamhetsårets ingång, till att bli 15 som mest samtidigt på kontoret, till att nu vara 9 personer. Men stämningen är väldigt bra och det finns mycket energi, vilket är härligt och lovande för framtiden.

Mindpark

Mindpark, än så länge endast i Helsingborg (Mindpark Malmö öppnar i April, mer om det nedan), fortsätter utvecklas. Målet är att vara den självklara navet för näringslivet i Helsingborg, vilket vi till del redan har uppfyllt, även om det finns mycket kvar att göra. Utöver det är det en plats där det aldrig står stilla – varje år har vi gjort om, hittat på nya saker, eller ändrat saker. Vilket både jag och Helene, som är VD, tycker är viktigt.

Mindpark började verksamhetsåret med att ställa till med 10 års kalas. Ett öppet hur men att även lyssna till de som skapade platsen för 10 år sen, för det var inte vi, utan det var innan min tid (jag blev inkopplat 2009, och ansvarig för helheten från 2011). Galet att platsen har funnits i 10 år!

Utöver det har det varit ett år av att testa nya idéer. Några av dessa är:

Mindparks Communitypott
Vi har länge velat ha högre engagemang i communityt, framförallt de som jobbar dagligen från Mindpark i coworking delen. Men det är svårt, när alla är fullt upptagna med sina egna verksamheter och projekt, vilket ju är jättebra. Men hur skapar vi engagemang som inte tar mycket tid, och ändå bidrar? Ett nytt koncept vi har testat är att göra en communitypott, dvs pengar, som främjar medlemmarnas egna initiativ, men också ställer krav på delaktighet från dem. Det har fungerat OK – även om de saker som den har används till är mest små praktiska saker (så som bättre lunchtillbehör), och inga galna far-out ideer (än).
Vi påbörjade även en gemensam tisdagslunch en gång i veckan, som fungerade bra i början, men som under årets gång ändrade lite, och blev egentligen en helt självgående lunch. Nu under hösten kommer vi experimentera lite med luncher igen, för att se om vi kan hitta ett forum för nya och gamla medlemmar att presentera sina problem och få feedback från andra.

Mindpark Tech
Att göra mer för att samla utvecklare tycker vi är viktigt, för det finns jättemycket kompetens på Mindpark och omkring oss i Tretorn huset, men det syns inte, och många känner inte till varandra. Så vi tog initiativet till Mindpark Tech. Vi ville göra det tillsammans med flera bolag runt oss, men i praktiken var Tretton37 det gänget som var mest framåt, så det mesta har vi gjort med dem. Vi startade Code Lunch, som är lunchträffar kring programmeringsteman. Under våren 2018 har vi hunnit med att ha två tillfällen, och nu på hösten blir det ännu fler. Det är viktigt för Helsingborgs utveckling som tech stad att man har bra träffar kring teknik och utveckling, så detta är en viktig del för att bidra till en bättre stad i framtiden.

Mindpark GO
Vi har länge haft utmaningen att vi vill hjälpa kul personer komma igång med bolag, men de har inte alltid råd att ha en arbetsplats hos oss. För att lösa det, som vi tidigare endast gjort informellt, har vi nu gjort ett koncept av det istället: Mindpark GO. Nystartade personer kan sitta hos oss under 6 månader till ett “nästan gratis” pris. Detta ger möjligheten till att skapa ett nätverk, att komma in i ett sammanhang och utveckla sin verksamhet. Samtidigt som de ger mycket engagemang tillbaka till oss, vilket blir en win-win.

Mindpark Crew
Verksamheten har under hela verksamhetsåret haft utmaningar med att hitta en stabilitet i personalstyrkan och där har det varit en viss omsättning – både för att det är jobb i caféet som är av temporär karaktär, samt att två nyckelroller blev vakanta under året. För att detta ska bli ett mindre problem (för det tog mycket energi och fokus under året) bestämde vi under sena våren att organisera om verksamheten och testar nu en organisation där vi omvärderar vem som ska ansvara för vilken arbetsuppgift en gång per halvår. Vi jobbar också med kontinuerliga feedback och utvecklingsövningar 30 min, en gång per månad i en modell som vi kallar spindeln, inspirerad av andra. Detta ger mer flexibla och föränderliga arbetsroller, vilket vi har insett behövs i en så föränderlig arbetsmiljö som vi har.

Vi är också stolta över att vara en av fem finalister som är nominerade till Swedens best co-workingspace i Nordic Startup Awards!

E-commerce Park

E-commerce Parks är det andra co-working space som är igång, som ingår i Collab (mer nedan). Syftet är att främja tillväxten av e-handel i Sverige. Den består av flera olika delar, där inkubatorn och tredjepartslogistiken är två, utöver själva co-working kontorsdelen. Och vi spånar just nu på flera planer för framtiden – bland annat underlätta för större bolag och retailbolag att snabbare ställa om till e-handel. Men mer om det i framtiden!

Detta verksamhetsår har det dock hänt relativt lite nytt, för att Amelie som är VD har varit mammaledig nästan hela året. Detta har gjort att fokus senaste 12 månaderna har varit stabilitet, och inte så mycket på utveckling. Det har ändå dock hänt en hel del ändå!

Inkubatorn har fortsatt, men hade både Dan och Maria Richardsson som inkubatoransvarig under året. Det har varit över 20 bolag i inkubatorn, och det är galet vilken skillnad vi gör i regionen genom att hjälpa dessa bolag, samt så kul att se vilken sammanhållning de får! Inkubatoransvarig är en deltidstjänst, som roddar allt kring programmet, som är gratis för deltagare, men finansierad av våra partners – utan vilka vi inte hade kunnat göra detta!

Då syftet är att utveckla näringslivet framåt, och underlätta samt skapa tillväxtbolag, har vi även sammanställt hur det går för bolagen som är på eller har varit en del av E-commerce Park (för när de vuxit har de ibland flyttat till egna lokaler för att det är smidigare). Men det är rätt imponerande siffror:

Lite siffror
Omsättning av bolag kopplade till e-handel på E-commerce Park:

  • 2014: 47 miljoner kronor
  • 2015: 64 miljoner kronor
  • 2016: 90 miljoner kronor
  • 2017: 171 miljoner kronor

Totalt är det 70 bolag som är eller har varit en del E-commerce Park som jobbar med e-handel eller tjänster inom e-handel.

Collaboration Concepts

Under året startade jag, Sanna och Dan Collaboration Concepts, förenklad kallad endast Collab. Collab fungerar som ett moderbolag till de nuvarande- och kommande co-working spaces. I dagsläget är det E-commerce Park samt Mindpark Helsingborg, men under april 2019 öppnar vi Mindpark Malmö i Hyllie – i ett hus som håller på att byggas just nu. Men vi har fler projekt på gång, och tittar på fler platser i bland annat Lund, Göteborg och Halmstad. Men inget är bestämt än på dessa.

Utöver att verka som ett moderbolag och ansvara för expansionen av koncepten så är Collab även ett konsultbolag. Vi hjälper fastighetsbolag, kommuner och det privata näringslivet inom områden som berör kollaborativa miljöer. Det är allt från inkubatorer, acceleratorer, co-working till co-living och konceptutveckling. Det har vi gjort i flera olika städer under året runt om i landet, ofta i väldigt framträdande miljöer, så som i Växjös Icon byggnad.
Under hösten som kommer här har vi två spännande konsultuppdrag på gång – ett i Edison City i Lund, och ett i Ukraina, där vi hjälper ett svenskägd IT bolag som vill etablera en co-working hub.

Men utöver konsultuppdrag detta verksamhetsår har det varit mycket fokus på Mindpark Malmö och byggnationen där, vi har träffat väldigt många fastighetsägare och spanat in alla spännande nybyggnadsprojekt som är på gång.

Wellbefy

Wellbefy är ett teknikbolag inom hälsa, eller ett healthtech startup, om man vill använda cool terminologi. Där har det hänt mycket!

Sandra är nyckeln i denna verksamhet. I januari landade hon att vi fick in investering på 1.1 miljoner och fick med oss grymma investerare ombord. Våren har haft ett fokus på utveckling av den nya appen och analysverktyg Health Analytics. Appen lanserades i början på april och i samband med lanseringen kickade vi igång flera spännande kunder. Sommaren var ett passande tillfälle att följa upp och utvärdera. Och besöka Almedalen för intressanta samtal.

Hösten och det kommande året kommer vi främst arbeta med sälj, utveckling och marknadsföring. Det är dags att gasa och ta plats på marknaden. Det är fler och fler bolag som fått upp ögonen för att arbeta hälsofrämjande, och som förstår vikten, och bredden, av det. Vi vill vara en del i att alla organisationer kan lyckas skapa engagerade och välmående medarbetare.

Utmaningar som vi jobbar med nu är vända vår tjänst från “nice to have” till “need to have”. Även om trenden är att kunskapen ökar, så är hälsa ingen självklarhet än för många organisationer och det märks i deras prioriteringar. Marknaden är utmanande att ta plats i.

Sandra har gjort ett grymt jobb att både leda produktens utveckling och att få igång bra kunder direkt efter lansering. Det har haft stunder av förtvivlan och hopplöshet under tiden, när tekniken inte helt velat som vi hade velat, eller utvecklingen fastnat eller misskommunicerats. Men vi har alltid kommit framåt, och kör nu live med flera kunder.

Det var även starkt jobbat att vi fick igång nya kunder under en relativ svår säljperiod: innan sommaren. De flesta vill gärna avvakta till efter semestern, med att sätta igång saker.

Utöver det har teamet förstärkts, och vi har en ny grym utvecklare som bidrar till teamet. Vi kommer under hösten även ha en förstärkning på kommunikation och marknadssidan, som vi tror är viktigt i denna fasen.

Vi fasar även ut Motiomera appen i samband med allt, och går nu över helt till Wellbefy. Detta då vi är så mycket mer heltäckande än bara träning nu, utan har lika mycket fokus på mental och social hälsa, vilket kräver andra metoder.

Student Network / Campus Webbyrå

Syftet med denna verksamhet är att få fler studenter att arbeta i företag i regionen, och bidra till företagens utveckling genom nytänkande och framförallt digitalt kunnit kompetens.

Denna verksamhet har haft det tufft de senaste åren, men Maria, som är verksamhetschef har lyft verksamheten väldigt mycket i år! Hon har dubblerad omsättning mot föregående år, och skapat en stabilitet och fått många kunder att vara med oss länge. En sak som är bra är att vi har blivit mer nischade genom just satsningen Campus Webbyrå, som vi drog igång nu två år sedan ungefär. Ett varumärke inom samma bolag. Det tog ett tag att sätta sig, men nu gör det det tydligare för potentiella kunder att veta vad vi gör och kan. Vi har under året utvecklats så pass mycket, att vi nu knappt hinner med alla förfrågningar vi får, vilket är en bra lyx att vara i!

Verksamheten har fokuserad på att fortsätta med att hjälpa att brygga studenter och näringslivet i Helsingborgsregionen. Vi lär även ut kunskaper till studenter inom områden så som SEO och SEM, som de inte lär sig under studierna men som näringslivet efterfrågar. På det sättet gör vi studenterna ännu vassare, men även hjälper näringslivet att lättare rekrytera personer med denna kunskap.

Social Business Lab

Social Business Lab är ett projektkontor, som gör projekt inom social hållbarhet.

Här har det hänt mycket. Verksamheten, som tidigare gick under namnet Integratörerna Helsingborg och startade med Näringslivsuppropen en gång i tiden – samt språkcafeet för företagare – har blivit mer stabilt och fokuserande.

Det största som har hänt är att vi under sen höst förra året hade ett möte med Helsingborg Stad, arbetsmarknadsförvaltningen, där vi berättade om vår vilja att starta programmeringsutbildningar för de som har långt till programmering i sin vardag – det vill säga inte medelklassen. Staden var på, och det gick snabbt från ord till handling, och i februari började 20 elever en utbildningar på 20 veckor – SBL Front-End utbildningen. Officiellt genom Komvux, så en utbildning som ger CSN och är för personer som antingen inte har fullständiga gymnasiebetyg, eller vill läsa upp ämnen. Första kursen blev en succé, och det var fantastiskt att se att vi kunde ta det från koncept till verklighet på så kort tid. Det har varit tre personer som arbetat med undervisningen och samordning under våren, och tre som arbetar med den nuvarande kursen nu under hösten.

Utöver det har vi fortsatt med olika projekt, men fokuserad mycket kring mentorskapsprogram för att hjälpa nyanlända med en yrkesbakgrund komma in i sitt motsvarande yrke igen. Detta gör vi på uppdrag av Helsingborg stad, och är basen i själva företaget – detta är den delen som gör att resten av verksamheten går runt.

Under verksamhetsåret har även kontakten med Navid Modiri, som vi har gjort mycket med genom åren, blivit djupare, och vi betraktar nu att vi gör detta tillsammans – även om vi helt formellt inte har löst allt än, men det är bara pga att vi inte hunnit, och har satt att göra skillnad före att få rätt på allt pappersarbete.

Utöver det fortsätter en rad andra projekt: Integrationsluncherna, andra programmeringskurser (för tex barn och ungdomar), samt utbildningar och workshops för att skapa ett mer förstående samhälle – under konceptet samtalsaktivisterna och Sverige 3.0.

Det har även varit många utmaningar här. Det är en liten verksamhet, så att hålla fokus har varit svårt – för det finns så mycket att göra, och så många bra initiativ som borde göras. Så det har hela tiden varit en prioriteringskamp, och ska jag vara ärlig är vi fortfarande för breda och för sprettiga för vårt egna bästa. Men nu i närtid blir det fokus på några få delar, få dem att bli stabila, för att sedan kunna bli mer sprettig igen. Jag hoppas vi lyckas med det!

Rescued Fruits

Bolaget som räddar frukt! Här har det också hänt mycket. Cecilia lämnade som VD, och Björn, som är ny VD, har tagit över. Bolaget har fått bra fart och det produceras juice som aldrig förr! Det är nu hela 11 personer som jobbar i företaget, och all produktion här i Helsingborg har ökat rejält – trots strul med maskiner under sommaren, som hade kunnat vara ett hinder i tillväxten.

Försäljningen, som fortfarande bara är i Sverige, har även den tagit fart, och vi finns nu verkligen i hela landet. Vi har även tre härligt gula bilar, som åker runt främst i Skåne och Stockholm, och som jag blir glad varje gång jag ser!

Men bolaget håller på att skala nu, och det innebär en mängd svårigheter. Dock är teamet som är på plats grymt, vilket känns enormt betryggande. Det är även väldigt många bra personer runt bolaget och som del-ägare, som gör att det finns en stor kompetenspool för (nästan) alla problem. Det ska bli otroligt spännande fortsätta utvecklingen nästa 12 månaderna också!

Jag själv har dock varit väldigt lite aktiv i bolag, och är inte ens med i styrelsen längre. Det känns på ett sätt skönt – det är en väldig blandat styrelse och ägargrupp kompetensmässigt, och jag kände jag kan inte bidra längre där. Men så klart och lite tråkigt att hamna längre ifrån, och inte vara lika involverad.

Kaffeverksamheten: Nybryggt.nu och School of Coffee

Denna verksamhet, med fokus på att sälja kaffe online och utbildningar till barista, är relativ liten och inte har någon heltidsperson anställd. Det har här varit tufft under året. Agnes som ledde verksamheten på deltid fick en möjlighet i Lund hon inte ville tacka nej till, så Beatrice tog över – vilket var ett bra beslut, men det har lett till att mycket fokus är på hanteringen det flöde som är, istället för att utveckla verksamheten, för det har inte hunnits med. Av den anledningen har vi inte nått våra egna mål, utan omsättningen ligger relativt lågt, på ca 500.000 kr. Vi har även, för första gången, fått en konkurrent på utbildningarna, så vi märker att antalet som bokar hos oss har gått ner något, vilket känns tråkigt, men var kanske oundvikligt.

Så året har finansiellt varit sämre än jag hade velat. Detta året blir det fokus på att utveckla delar – bland annat digitala marknadsföringen, för att få upp omsättningen och kunna utveckla mer sen. Men vi har mycket kvar vi hade kunnat göra – kaffe är en intressant bransch, och något som många bryr sig om mycket. Det är även en av världens absolut största branscher – beroende på hur man räknar är mellan 250 – 500 miljoner (!) människor runt om i världen helt beroende av kaffe för sitt levebröd. Att vara med och påverka en sådan bransch kan göra stor skillnad, även om vi inte är där alls än.

Min anställning: VentureLab

Jag är ju, till många storas förvåning, även anställd. En dag i veckan. Driver Helsingborgsdelen av VentureLab, studentinkubatorn vid Lunds Universitet. Väldigt kul, en bra sak (viktigt att studenter ser sin chans att forma sin omgivning och skapa en bättre värld), och en dag i veckan är precis lagom mycket – mer hade inte gått, men mindre inte heller. Utmaningen här är att det är ett litet team (jag plus två studentmedarbetare i Helsingborg), och att använda tiden effektivt – det är lätt att massa saker i Lund eller centralt med universitet äter upp den tiden som finns. Men jag tycker vi gör det effektivt, och vi arbetar alla med samma målbild men fritt, vilket skapar mycket möjligheter. Även om det ibland blir lite kaotiskt, men det är något jag får acceptera i detta läget tänker jag.

Föreningar / styrelsearbete

Skåne startups

Detta projekt har verkligen utvecklats, och framförallt stabiliserats. Det är en stabil styrelse nu, och Jeremie som driver verksamheten gör ett väldigt bra jobb på att balansera alla olika intressen, och att inte tappa fokus! Det är en väldig krävande roll, som jag tycker han har gjort mycket bra. Fokuset är nu också på Skåne på ett helt annat sätt en tidigare, och inte endast Malmö, vilket också är kul tycker jag.

The Goals / ISYMP

Denna stiftelse, där jag är styrelseordförande, har som mål att hjälpa världens ungdomar att bli bättre på att förstå de globala hållbarhetsmålen, och att arbeta med att förbättra som omvärld. Stort och ambitiöst, men ett duktigt team som inte är rädd för att utmana. Har dock varit ett kämpigt år, då en del av finansieringen inte landade som vi hade önskat, men det är full fart nu, och är lovande framåt!

Floe

Denna förening, med syfte att ena och leda Skånes e-handelsscen och logistikscen framåt, är relativ nystartat men ändå varit med ett tag. Vi gör nätverksträffar, ca 5-6 per år, ofta hos olika e-handlare eller logistikbolag. Alltid fascinerande att se hur det ser ut hos alla olika bolag. Men träffarna är inte bara för nätverk – det är även att kunna prata om utmaningar och få hjälp från andra i branschen.

Utöver det samarbetar föreningen även med större parter, så som Region Skåne, för att prata om utvecklingen av framtidens logistikinfrastruktur. En rad kommuner är också involverade, för att kunna dra nytta av hur de ska tänka kring utveckling.

Nyföretagarcentrum Skåne Nordväst

En viktig organisation, som ger kostnadsfri rådgivning till vem som helst som vill starta företag. Det har varit en ny verksamhetsledare här, som har gjort en rad förändringar. Framförallt har man börjat sammarbete mer med andra föreningar och initiativ kring entreprenörskap, vilket jag personligen tycker är väldigt kul, för jag tror mycket på att samverka, istället för att alla ska skapa egna saker. Men det kommer fortsätta hända mycket här, och det ska bli intressant att vara med och utveckla verksamheten!

Fintech Öresund

Denna förening, som är nystartat under året för att främja tillväxten av fintech bolag i regionen, har gjort en rad träffar senaste 12 månaderna. Vi har tänkt utanför boxen med träffarna, och gjort inte bara föredrag, utan även workshops och delar som ger medlemmarna mycket. Jag tror strakt på sådana upplägg (vilket kanske märks när man tittar på vilka saker jag engagerar mig i), för jag tror det är viktigt att dra nytta av andras kunskaper och insikter i denna snabbföränderliga värld vi lever i.
Det har varit kul att se att lite mer ”flummiga” träffar även funkar inom en värld som fintech, som lätt kan betraktas som lite mer stel annars…

Projekt

Oresund startups

Detta projekt rullar på. Syftet är att vara en nyhetssida som lyfter fram det som händer i hela Köpenhamns och skåneregionen på engelska – för det sker sjukt mycket här, men väldigt lite syns mot omvärlden, och ännu mindre syns det på engelska!

Det är dock fortfarande ingen ekonomi i den direkt, utan bygger på volontärskraft. Men det är flera som är involverade i det, vilket är kul. Och det stör mig fortfarande att denna sida behövs; att det är för lite som händer i regionen som skrivs om på engelska. Men det är väl bra, för saker jag stör mig på brukar jag göra något åt… Men jag hoppas någongång få fri tid för att ta detta projekt till nästa nivå, det hade verkligen kunnat göra skillnad.

Pecha Kucha

Detta är ett hjärteprojekt för jag älskar formatet. Vi gör ca 5 tillfällen per år, och varje är helt galet bra, alltid. Jag älskar att höra alla oväntade stories och intressen som folk har. Har du aldrig varit på en Pecha Kucha kväll, rekommenderar jag det starkt! Finns i många städer runt om i världen.

Något nytt på gång?

Politiken

Denna del, som är nyaste av det jag gör (och skiljer sig från annat), är egentligen rätt liten. Jag är aktiv inom Centerpartiet, vilket jag hittills tycker är väldigt kul. Intressant med helt nya personer som alla har ett samhällsengagemang (jag kände egentligen ingen inom partiet när jag gick med, jag gick med för jag tyckte om vad partiet står för). Det tar relativt lite tid, och jag känner jag kan bidra, vilket är det viktiga för mig. Nu efter valet får man se hur det blir om jag kommer ha någon ansvarspost också, men jag kommer inte sitta med i kommunfullmäktige eller något sådant som det ser ut. Vilket inte gör mig något, det är att vara aktiv inom partiet som är det viktigaste just nu tycker jag.

Nya nätverk

Under året som kommer har jag och Helene bestämt oss för att dra igång ett nytt nätverk i Helsingborg, som bygger på förtroende och värme (kärlek skulle jag säga), istället för business. Vi har haft en första träff, som var väldigt lyckat och gav mycket energi. Ska bli spännande att följa kommande träffar!

Open financials

Flera av mina verksamheter har jag tankar på att försöka öppna upp och ge djupare inblick i. Detta är lättast i de bolag jag kontrollerar själv, så jag har börjat med kaffeverksamheten. Jag har gjort budgeten offentlig här, så är man intresserad kan man se hur verksamheten ser ut, i mer detalj.
Open Financials Service Supply Scandinavia.

Personliga lärdomar

För mig har de senaste 12 månaderna egentligen inneburit flera saker. Det har varit rätt tufft, bland annat med Contentor har flera beslut tagit som inte är kul (när en verksamhet blir färre antal anställda). Andra reflektioner under året har varit:

Jag har gått över till att oftast lösa “större” problem

Jag har insett att de problem som jag får, och blir involverad i, är mer och mer stora, eller “långa”, problem. Så som: en VD säger upp sig = ett problem som inte kan lösas direkt, utan som tar 1-3 månader att lösa. En finansieringsrunda ska stängas = ett problem som inte kan lösas direkt, utan tar 3-6 månader att lösa. En ny strategi ska sättas för en verksamhet = ett problem som inte kan lösas direkt, utan måste ske i flera workshops under 3 månader, och sedan ges tid på minst 3 månader för att utvärdera om det går åt rätt håll…

Detta är båda jobbigt och lätt. Jobbigt, för problem försvinner aldrig. Eller rättare: de försvinner, men när de försvinner i verkligheten (tex man har hittat en ny VD och denne har accepterad att börja), då är det veckor om inte månader till det blir officiellt, eller löst på riktigt. Så man löser många problem mentalt, men sedan tar det ett bra tag tills det är lösningen är implementerad, vilket är påfrestande (och skapar problem för mig som vill vara så transparent som möjligt).

Det som är skönt med stora problem är att jag väldigt sällan blir stressad över dem. Det kan vara tufft när flera stora saker sker samtidigt, för det kräver mycket arbete och framförallt mycket samtal (jag har insett alla sådana här problem löses genom att prata med många olika personer i olika ordningar). Men det är inte stressigt, för det kan inte lösas från en dag till en annan: hinner jag inte med de där väldigt viktiga samtalet idag, kan jag göra det imorgon, och det är inte direkt sämre pga det (så länge inte imorgon blir nästa månad, då är det jobbigt).
Men jag har väldigt få problem jag kan göra något åt direkt.

Jag har behållit några “små” problem

Detta är dock också en av anledningarna att jag tycker tex kaffeverksamheten är kul, även om det kan verka konstigt med en sådan liten verksamhet, som inte heller har ett tydligt större syfte. Det är kul, för där upplever jag att det jag gör har effekt direkt – så det är en balans inser jag. De flesta problem är stora, men det är skönt ha lite små problem också.

Jag älskar att föra samman människor

Det har även blivit mer och mer tydligt, att jag älskar att föra samman människor. Jag har saknat att vi inte gjort ett Camp Ven i år (ska bli ett nästa sommar dock, tanken är varannat år), jag har varit frestad att göra om Spark in the Dark, ett event som fortfarande värmer mitt hjärta varje gång jag tänker på det. Jag har skapat olika arenor för människor att träffas genom tex mina lördagsfikor, eller söndagsbastun (dock rätt ofta också bara jag på söndagsbastun, men kul när vi är flera), och saker som Pecha Kucha. Och jag och Helene har ju just dragit igång ett nytt nätverk för ledare på Mindpark… Jag märker jag dras till detta, och vill göra sådana här saker.

Balans mellan mitt inflyttande och inte

En annan sak jag har insett, som jag har svårt för, är att hitta en balans mellan att låta alla verksamheter vara självständiga, och att “bestämma” saker. Jag har generellt sett alltid inställningen att alla verksamheter ska göra det de själva tycker är bäst. Men ibland ser jag att man inte tar vara på vissa möjligheter. Och ibland vill jag att visa saker ska göras, även om inte helt logiskt i alla fall. Det tydligaste exemplet i år har varit miljöpolicyn, som jag bestämde: vi ska inte köpa in kött i något av företagen. Något som flera av mina närmsta personer, helt rätt, gav mig mothugg på: är det min plats att bestämma detta? Är vi säkra på att effekten inte blir dålig finansiellt? Varför bara kött, och inte även annat, borde vi inte göra en översyn över verksamheternas miljöpåverkan i så fall i sin helhet?

Jag är glad att personer nära mig reagerade på det viset de gjorde, och jag tror det har blivit bättre, och gett mer effekt, av att det har ifrågasatts och framförallt diskuterats.
Men det är en balansgång, som inte alltid är lätt, att veta vad jag ska bestämma och vad jag inte ska bestämma. Min nyckel har varit att prata med de som berörs mest och höra med dem – vilket ofta funkat bra.

Hur ska vi arbeta med kompetensutveckling?

En annan sådan sak, som just är balansen mellan vad jag ska styra och vad alla verksamheter styr, är att jag ser det finns ett behov av att ge anställda i bolagen som har ambitioner möjlighet att växa. Detta görs redan – inom varje organisation. Jag är jäklig stolt över att alla mina organisationer har en väldig stark tro på individen och vill ge möjlighet att utvecklas för de anställda. Men detta sker bara inom den egna organisationen – som inte alltid är så stor, och där möjligheterna inte alltid är så många (än). Att skapa något slags möjlighet att växa mellan organisationerna är därför något jag tror vore bra, men som jag inte lyckats klura ut helt än hur det ska implementeras – detta är något jag vill göra, och tror är väldigt bra att göra, men har inte gjorts än.

Överlag har det varit 12 galet händelserika månader, och jag ser fram emot de 12 som är igång nu!

Vad ska man rösta på i regionen?

Rörande vad som är bra att tänka på om man inte vet vad man ska rösta i regionen / landsting.
[Disclaimer – jag har inte koll på allt, detta är baserad på vad jag har lärt mig hittills, jag rättas gärna om jag har fel i något!]

Regionen och landstingen har, i nästan alla fall, endast två stora uppgifter: sjukvården, och kollektivtrafiken. I Region Skåne är sjukvården den absolut största – av regionens 38 miljarder kronor, går 33 miljarder till sjukvården.

Så vilket parti du ska rösta för i regionen, är nästan helt avgörande hur du tycker sjukvården ska fungera. För kommunerna påverkar sjukvården väldigt lite, och även nationellt påverkar man inte sjukvården så mycket. Det är regionerna och landstingen som är sjukvården i Sverige.

Sjukvård

Alla partier vill ha fungerade sjukvård. Här är det viktigaste att det finns några saker som är politiska skillnader, varav en är den största är: vinster i välfärden och vårdval.
I blå regioner så som Halland och Jönköping är vårdköerna kortare än i röda, och en av anledningarna är att man tillåter fler privata utförare av vård att sköta den. Detta är bra för, då en av de största faktorerna för långa vårdköer anses vara brist på personal. Genom fler arbetsgivare än bara regionen / landstinget själv, kan löner ökas för de som jobbar, då de med en gång har mer än en enda stor arbetsgivare att arbeta för om de vill.

En annan skillnad mellan partier är digitalisering, och hur mycket man fokuserar på det.

Kollektivtrafik

Generellt är det här inte så stor skilland på partierna, vad jag har sett. Vinster inom kollektivtrafik verkar förekomma överallt, och det har inte varit på tal att regionerna ska driva bussbolag eller så, utan här verkar upphandlingar och konkurrens vara det vanliga – vilket jag tror är bra, speciellt på lokal nivå så som busstrafiken, där rätt många kan buda. Tågtrafiken är lite svårare, och här är det även mer komplext, med staten (trafikverket) som styr själva järnvägen och dess utformning, medans samordningen är regionen (så som Skånetrafiken), och sedan är operatörer (så som Arriva och DSB) är företag som budar på att styra tågen.

Jag har inte hittat större skillnader mellan blocken när det gäller kollektivtrafik. Alla tycker den ska bli bättre, men ingen har en solklar plan på hur, speciellt då det ofta kräver utbyggnad, vilket är nationellt styrt.

Rörande Skåne

Bor du i Skåne och ska rösta i regionvalet, vill jag starkt rekommendera att rösta på Centerpartiet, just för fokuset på effektiv sjukvård, och på digitaliseringen. Niels Paarup-Petersen är en fantastisk eldsjäl som brinner för att digitalisering inom vården behövs – som han ser som ett krav för en rättvis och kostnadseffektiv vård i framtiden.
I Region Skåne är det S som har styrt nu, och Region Skåne har i dagsläget en av de mest belastade sjukvården i Sverige, så en ändring där tror jag behövs.

Vad ska man rösta på lokalt?

Nu när jag är mer aktiv i politiken ser jag delvis hur det är väldigt mycket fokus i media på nationella saker, men lokalt är det svårt att veta vad partier egentligen vill, och kan bestämma. Så jag tänkte kan vara värt att ge lite inspel, som kan påverka i vad man ska rösta på i lokalvalet.

Så vad bestämmer politiker lokalt? Jag har delat upp i lite olika områden:

Miljö

Kommunal påverkansfaktor: rätt stor

Denna är komplex. Många saker bestäms lokalt, men många stora bestäms nationellt. Lokalt kan man med miljö tex: ställa krav på biltrafiken på olika platser, och alla egna fordon som kommunen har. Hur mycket cykelvägar ska byggas, och hur lätt är det för bilar eller bussar att komma fram är allt lokala saker. Ställa krav på lokala energibolag (som väldigt ofta är lokala) och hur de ska jobba med förnyelsebar energi eller fjärrvärme och liknande. Man kan även påverka miljön genom att tex använda köpa in miljösmart skolmat eller mat till alla äldreboenden, som är en väldig stor mängd.
Samtidigt är det mycket man inte kan bestämma. Koldioxidutsläpp och skatter av miljöskäl är tex inte lokala.

Företagande

Kommunal påverkansfaktor: rätt liten

Här är det lokala valet relativt oviktigt. Stora frågorna, som arbetsgivaravgift, företagsskatt, byråkrati kring företagande etc är allt nationella saker. Det som spelar mest roll här lokalt är praktiska saker så som: hur service-minded är det att få tillstånd från miljöförvaltningen att öppna en restaurang, eller hur enkelt är det att bygga ut sina produktionslokaler. En annan sak som påverkar mycket av lokalpolitik är hur mycket insatser som finns för att hjälpa nya företag att startas – innovationsmiljöer så som inkubatorer eller acceleratorer, stöd till Nyföretagarcentrum, och andra sådana initiativ. Mycket av detta avgörs på kommunal nivå (men finns en del statliga saker också, som tex inkubatorstöd)

Skolan

Kommunal påverkansfaktor: mycket stor

Detta är en väldigt stark kommunal angelägenhet. Både då man lokalt bestämmer om etableringen av nya skolor (och om det ska vara friskolor eller kommunala skolor), samt att kommunen är chefen över alla kommunala skolor. Så det är lokalpolitikerna som tillsätter vilka som jobbar på skolorna, och om skolor ska ha olika inriktningar, var skolor ska byggas och liknande saker. Dock bestämmer lokalpolitiken inte om läroplanen. Den bestäms av nationella politiken.

Migration

Kommunal påverkansfaktor: nästan ingen

Denna fråga är helt nationell, som bestämmer hur migrationen i Sverige ska gå till.

Integration

Kommunal påverkansfaktor: stor

Denna är delad. Mycket är nationella saker – arbetsinsatser genom arbetsförmedlingen är på nationella plan, stöd för SFI (svenska för invandrare) och liknande bestäms allt på nationella plan. Hur lätt det är att anställa och skära ner i verksamheten (LAS) bestäms nationellt. Men mycket görs även lokalt, av kommunens tjänstemän. Tex är SFI betalad och bestämd av staten, men utförs av kommuner eller genom kommunen av privata utbildare. Sedan har kommunen också ansvar för att så få personer som möjligt ska behöva få socialbidrag eller liknande, så det finns många lokala initiativ kring just integration för att se till att så många som möjligt kommer ut i arbete.

Men detta område är tyvärr komplext, då det styrs av en blandning av lokala och nationella initiativ, och dessa kan ibland t.o.m. motverka varandra, eller bara vara väldigt konstiga när man jämför dem. Detta är en av anledningarna till att integrationen går så trögt – ingen enskild part ”äger” hela frågan. (Det är lite liknande med skolan är min bild, där det är kommunerna som utför väldigt mycket, men läroplanen sätts nationellt och om inte den lokala skolan och nationella planen går åt samma håll, så blir det lätt väldigt fel)

[Det är också en av anledningar till att Social Business Lab gör flera saker med fokus på att just få personer som arbetar med integration att träffas och prata med varandra – ett sätt att lösa saker när man förstår vad andra gör.]

Sjukvård

Kommunal påverkansfaktor: nästan ingen

Denna avgörs nästan inte alls kommunalt. Sjukvård är den stora frågan i regionsvalet, och det lokala sjukhuset har inte kommunen med att göra, det styrs av regionen.

Äldrevård

Kommunal påverkansfaktor: mycket stor

Vård och omsorg, så som hemtjänst, det styrs dock kommunalt. Detta kan vara lite förvirrande, att det som gemene man kan identifiera för del av sjukvården är olika saker – där allt inom tex äldrevården är kommunalt. I en vanlig kommun jobbar majoriteten av alla anställda antingen inom skolan eller inom äldrevården. Så dessa två områden har väldigt stor påverkan lokalt.

Säkerhet

Kommunal påverkansfaktor: rätt liten

Här är det mesta inte lokalt. Polisen styrs nationellt, och den lokala politiken har inget att säga till om direkt. Dock kan den lokala politiken påverka trygghetsplanering i staden, genom att tex sätta upp fler lampor vid sträckor som upplevs otrygga, eller bygga om delar för att göra dem mer trygga. Men antalet poliser och var polisen är och syns kan lokalpolitiken inte påverka.

Infrastruktur

Kommunal påverkansfaktor: mittemellan

Stadens egna gator är lokala frågor, men regionstrafik så som pendeltrafik, tåg och motorvägar är nationella. Så här kan lokalpolitiken bara påverka lite, för det är ofta de större leden / järnvägen som är den stora begränsningen, och den är inte lokal.

Det finns många fler saker som kommunen påverkar, men jag ville välja ut några saker jag bryr mig om mycket eller som jag tror många bryr sig om, och belysa lokalpolitikernas roll i dem.

Hur går vi från dagens stuprörstänk till hållbara samhällen?

Denna post är inspirerad av att jag under sommaren blev inbjuden till en session om just samarbete kring de globala målen. Där, och under sommaren med andra människor, hade jag samtal om just samverkan både i små organisationer och på nationella plan. Alla pratar om samverkan, men varför sker det så långsamt, och hur lyckas man med samverkan?

Problem 1 – Du mäts inte på samverkan

Samverkan lider av huvudproblemet att vara ”nice to have”, istället för ”need to have”. Hur vet du om något är ”need to have”? Jo, det finns ett enkelt test: är det någon som är ovanför dig som blir sur om det inte görs? Om ja, då är det need to have. Om nej, då är det nice to have. Denna regel är ett enkelt sätt att veta om något är tillräckligt viktigt prioriterad i en organisation.

Att samverka med andra är en typisk sådan grej som alla tycker är bra, men som ingen blir sur på om det inte görs. Man tycker bara det är synd.

Lösningen på ett sådant problem är att göra det viktigare, internt. En lösning är att göra det till ett KPI som mäts i organisationen – att styrelsen kan bli sur på ledningen för att det inte har gjorts. Eller att ledningen kan bli sur på chefer för att de inte har prioriterat det högt nog.

Exakt vad som ska mätas, och hur, beror så klart på verksamhet. Det går att mäta antalet projekt som har gjorts med andra organisationer. Det går att mäta antalet andra organisationer man har gjort aktiviteter med, eller som har marknadsförts ihop. Men generellt är att mäta samarbeten som inte innebär att det är ett pengaflöde mellan parterna – för är det ett pengaflöde är det ofta en kund eller leverantör relation – vilket så klart är kärnan i de flesta organisationer. Men samverkan är att just mäta det som inte är direkt affärskritiskt kortsiktigt.

Att det inte mäts tror jag är kärnan till att samverkan är dålig. Jag har själv insett detta, och försöker införa mätvärden. Med Open SpaceMindpark till exempel, så mäter vi inte bara antalet event vi har gjort, utan även hur många andra organisationer som gjort saker hos oss, och vilka det är. Jag kan inse att mer sådant vore bra att mäta, även på andra plan.

Problem 2 – Träffa andra

Detta är dock ett betydligt mindre problem än det första, men är viktigt att lösa också. Det krävs mötespunkter för att hitta andra, det krävs forum för att få reda på ideer och inspiration.

För samverkan handlar just om att förstå världen runt omkring ens egna verksamhet – vad har andra problem med, vad försöker andra redan nu lösa. Vad kan vi vara med i, som är relevant för oss långsiktigt och där vi inte behöver göra allt själv?

Nyckeln till bra mötesplatser, är inte bara att blanda olika fält, utan även överaska och framförallt se till att skapa plats och utrymme för dialoger mellan personer som inte hade träffats annars.

Detta är en av anledningarna att jag är en stor fan av unconferences och co-creation – då skapas utrymme för djupare samtal och mer konkreta initiativ att ta vidare. Och detta är även anledningen att jag älskar det vi gjort med Camp Ven, Integrationluncherna, eller Sverige 3.0 – allt samtal med oväntade personer, förenade av ett intresse eller ett syfte, men helt olika organisationer, olika motivationer och olika engagemang.

Problem 3 – Empowerment

Samverkan, vare sig det mäts (eller som är tyvärr vanligt just nu, inte mäts), beror mycket på att få medarbetare att vilja samverka. Här finns en enorm styrka – för de flesta vill samverka! Extremt många medarbetare förstår vikten av att involvera omvärlden, hitta synergier och se den större bilden. Men detta dör ofta, just för att de inte mäts på det, och att det inte uppmuntras på grund av det. Det prioriteras bort.

Ge medarbetare all möjlighet till att följa de spår de själva ser som enkla samverkans möjligheter. Där finns kraften att göra saker. Initiativ som sker i ”medvind”, dvs att medarbetare själva vill göra det, är extremt mycket lättare och effektivare, än de som sker på order uppifrån.

Jag tror ju generellt väldigt mycket på empowerment, och det märks på olika sätt i alla mina verksamheter (även om jag också tycker det ofta kan bli ännu bättre). Anledningen till jag tror på empowerment är just att jag tror personer vill göra rätt sak. Låter man dem göra rätt saker, löser sig väldigt mycket.