Skolbibliotekarien – mytens början

Yrkesvirrvarr – Skolbibliotekarie? Lärarbibliotekarie? Bibliotekspedagog? Mediepedagog? Annat?

Skolbiblioteket är mer än tidigare en arbetsplats (eller på väg att bli det) där flera kompetens kan samlas.

Skolbibliotekarie är  i samband med serien “Myten om …” hen (oftast hon) som arbetar på ett skolbibliotek och får lön för det.

Somliga anser: Kallar man sig för något som slutar på “bibliotekarie” bör man också ha akademiskt examensbevis på att man är just “bibliotekarie”. Varför? Yrkesstolthet eller yrkesdumhet?

I ett skolbibliotek kan det finnas:

  • Lärare med bibliotekarisk (tilläggs)utbildning,
  • Pedagog med bibliotekarisk (tilläggs)utbildning,
  • Bibliotekarie med diverse kompletterande tilläggsutbildningar, anställd av skolan eller av det kommunala biblioteket,
  • Bibliotekarie utan någon kompletterande tilläggsutbildning alls, anställd av skolan eller av det kommunala biblioteket,
  • varken lärare eller bibliotekarie utan en person med helt annan yrkesutbildning,
  • Mediepedagog,
  • IT-pedagog,
  • … “en fysisk person där som kan hjälpa till …” (Catrin Eriksson, skolbibliotekschef i Linköping, februari 2013)
  • en bibliotekarie, som kommunen inte riktigt vet var hen kan  placeras för tillfället,
  • en lärare om skolan inte kan placeras annanstans för tillfället,
  • … (något som jag inte har en aning om)
  • … (något som jag missat)

Fackutbildade bibliotekarier på en grundskola – varför?
När jag tog upp det på skolbibllistan kom det ett fåtal svar (ointressant ämne?):
“… en utbildning man har skaffat sig är viktig i början av ens yrkesliv. Sedan är det erfarenheterna och vad man lärt på vägen som är det viktiga. ..”

På B&I lär man sig  exempelvis: “olika perspektiv på organiserandet av information, kunskap om människors interaktion med informationssystem, kunskaper om forskning om informationskompetens i studiesammanhang, en förhållning till biblioteksvärlden”.

“… bibliotekarier generellt har rätt bra IT-kompetens och är bra på att omvärldsbevaka. Bibliotekarier har också rätt bra koll på digitala lärresurser …”

Biblioteksvärlden ser gärna att skolbibliotekarien tillordnas rektors el dyl ansvarsområde och att skolbibliotekarien inte räknas som administrativ/servicepersonal.  Har skolbibliotekarien den rätta pedagogiska utbildningen behövde ingen rektor tveka alls.

En obligatorisk behörighet eller exempelvis grundskolbibliotekarielegitimation – varför (inte)?

I Lund  föreslås rektorerna  att anställa fackutbildade bibliotekarier på grundskolebibliotek,  bibliotekarier som inte har någon motsvarande pedagogisk tilläggsutbildning alls. Samtidigt krävs det att lärare som kan tänkas arbeta på ett skolbibliotek självklart ska ha någon form av biblioteks(tilläggs)utbildning.

På bloggen “Det  obegränsade rummet” ställdes i december 2013 frågan:
Vilka frågor skulle ni vilja att Skolinspektionen ställer om skolbibliotek, när de besöker en skola?
Bland ett 20-tal frågor instämmer jag i dessa:

  • Vilken kompetens finns/krävs eller önskas till skolbiblioteket?
  • Hur ser pedagoger/rektorer på skolbibliotekets roll och skolbibliotekariekompetensen

Skolbibliotek bör tänkas i helt nya banor. Och det är skolledningen tillsammans med lärarna  som ska göra tankearbetet, inte bibliotekarier, inte KB, inte DIK.

DIK – “Skolbibliotek i världsklass” är värd att begrunda i ett eget kapitel

KB – Rapporten “En rörig tillvaro som berör” kan med fördel användas som arbetsmall för framtida skolbibliotek. Där framgår bl.a. tydligt vem som har mandat i skolbiblioteksfrågan: Skolledare.
(“Med mandat menar vi formell makt att initiera, påverka,  driva och utveckla skolbiblioteksfrågan, dvs att skapa väl fungerande
skolbiblioteksverksamheter.” s 3)

KB förordar bemanning men har i dagsläget inga formuleringar kring vad denna kompetens ska vara eller hur den ska förvärvas.
Varför rekommenderar KB inte pedagogisk bemanning?  En pedagogisk resurs utan pedagogisk personal, vad kan vara mer flummigt? Även om det funkar bra i undantagsfall funkar det inte som allmängiltig regel. Och vilka fler baskompetenser utöver den pedagogiska skulle behövas?

KB utarbetar nu stödmaterial vilket riktar sig till skolans huvudmän. Hur kan KB veta vad skolan behöver?

 

 

 

 

 

One thought on “Skolbibliotekarien – mytens början”

  1. Intressant och tankeväckande.
    Hur skulle du själv svara på de frågor du tycker att Skolinspektionen skulle ställa – både som det är och som det kanske borde vara?

    mvh
    Mats

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *