Posts by: Astrid

Skolbibliotekarien – mytens början

Yrkesvirrvarr – Skolbibliotekarie? Lärarbibliotekarie? Bibliotekspedagog? Mediepedagog? Annat?

Skolbiblioteket är mer än tidigare en arbetsplats (eller på väg att bli det) där flera kompetens kan samlas.

Skolbibliotekarie är  i samband med serien “Myten om …” hen (oftast hon) som arbetar på ett skolbibliotek och får lön för det.

Somliga anser: Kallar man sig för något som slutar på “bibliotekarie” bör man också ha akademiskt examensbevis på att man är just “bibliotekarie”. Varför? Yrkesstolthet eller yrkesdumhet?

I ett skolbibliotek kan det finnas:

  • Lärare med bibliotekarisk (tilläggs)utbildning,
  • Pedagog med bibliotekarisk (tilläggs)utbildning,
  • Bibliotekarie med diverse kompletterande tilläggsutbildningar, anställd av skolan eller av det kommunala biblioteket,
  • Bibliotekarie utan någon kompletterande tilläggsutbildning alls, anställd av skolan eller av det kommunala biblioteket,
  • varken lärare eller bibliotekarie utan en person med helt annan yrkesutbildning,
  • Mediepedagog,
  • IT-pedagog,
  • … “en fysisk person där som kan hjälpa till …” (Catrin Eriksson, skolbibliotekschef i Linköping, februari 2013)
  • en bibliotekarie, som kommunen inte riktigt vet var hen kan  placeras för tillfället,
  • en lärare om skolan inte kan placeras annanstans för tillfället,
  • … (något som jag inte har en aning om)
  • … (något som jag missat)

Fackutbildade bibliotekarier på en grundskola – varför?
När jag tog upp det på skolbibllistan kom det ett fåtal svar (ointressant ämne?):
“… en utbildning man har skaffat sig är viktig i början av ens yrkesliv. Sedan är det erfarenheterna och vad man lärt på vägen som är det viktiga. ..”

På B&I lär man sig  exempelvis: “olika perspektiv på organiserandet av information, kunskap om människors interaktion med informationssystem, kunskaper om forskning om informationskompetens i studiesammanhang, en förhållning till biblioteksvärlden”.

“… bibliotekarier generellt har rätt bra IT-kompetens och är bra på att omvärldsbevaka. Bibliotekarier har också rätt bra koll på digitala lärresurser …”

Biblioteksvärlden ser gärna att skolbibliotekarien tillordnas rektors el dyl ansvarsområde och att skolbibliotekarien inte räknas som administrativ/servicepersonal.  Har skolbibliotekarien den rätta pedagogiska utbildningen behövde ingen rektor tveka alls.

En obligatorisk behörighet eller exempelvis grundskolbibliotekarielegitimation – varför (inte)?

I Lund  föreslås rektorerna  att anställa fackutbildade bibliotekarier på grundskolebibliotek,  bibliotekarier som inte har någon motsvarande pedagogisk tilläggsutbildning alls. Samtidigt krävs det att lärare som kan tänkas arbeta på ett skolbibliotek självklart ska ha någon form av biblioteks(tilläggs)utbildning.

På bloggen “Det  obegränsade rummet” ställdes i december 2013 frågan:
Vilka frågor skulle ni vilja att Skolinspektionen ställer om skolbibliotek, när de besöker en skola?
Bland ett 20-tal frågor instämmer jag i dessa:

  • Vilken kompetens finns/krävs eller önskas till skolbiblioteket?
  • Hur ser pedagoger/rektorer på skolbibliotekets roll och skolbibliotekariekompetensen

Skolbibliotek bör tänkas i helt nya banor. Och det är skolledningen tillsammans med lärarna  som ska göra tankearbetet, inte bibliotekarier, inte KB, inte DIK.

DIK – “Skolbibliotek i världsklass” är värd att begrunda i ett eget kapitel

KB – Rapporten “En rörig tillvaro som berör” kan med fördel användas som arbetsmall för framtida skolbibliotek. Där framgår bl.a. tydligt vem som har mandat i skolbiblioteksfrågan: Skolledare.
(“Med mandat menar vi formell makt att initiera, påverka,  driva och utveckla skolbiblioteksfrågan, dvs att skapa väl fungerande
skolbiblioteksverksamheter.” s 3)

KB förordar bemanning men har i dagsläget inga formuleringar kring vad denna kompetens ska vara eller hur den ska förvärvas.
Varför rekommenderar KB inte pedagogisk bemanning?  En pedagogisk resurs utan pedagogisk personal, vad kan vara mer flummigt? Även om det funkar bra i undantagsfall funkar det inte som allmängiltig regel. Och vilka fler baskompetenser utöver den pedagogiska skulle behövas?

KB utarbetar nu stödmaterial vilket riktar sig till skolans huvudmän. Hur kan KB veta vad skolan behöver?

 

 

 

 

 

Ensamarbete – Myten om skolbibliotekarien 1

Ensam är stark? Helvetet  eller himmelriket?

Den ensamt arbetande skolbibliotekarien lär vara ett fenomen som hängde med sedan skolbibliotekens begynnelse.  När ensamarbetet omnämns så sker det nästan alltid i en beklagande ton, som om det vore först och främst en nackdel, ett öde skolbibliotekarien tappert bör axla. 

Vad är innebär ensamtarbete för skolbibliotekarier?

  • att ensamt bära det omedelbara ansvaret för verksamheten,
  • att ha större frihet – dvs att kunna (försöka) lägga “ribban” i stort sett efter egna ambitioner,
  • att eventuellt vara starkt bunden till bibliotekslokalen (för att garantera öppettider och finnas till för eleverna).
  • att eventuellt inte känna sig som del i skolans lärarkollektiv (om det nu är ett kollektiv)
  • … (något som jag inte tänkt på)
  • …. (något mer som jag glömde)
  • som fackutbildad bibliotekarie på grundskolan är du ensam om att vara överkvalificerad

Var och en avgör själv om ensamarbetet känns som mer nackdel eller fördel; själv trivs jag utmärkt med att få arbeta ensamt på grundskolebibliotek. Särskilt när ensamheten nu förändras under 2000-talet:

  • Möjligheten att nätverka, hämta råd och utbyta erfarenheter med andra bibliotekarier och lärare har ökat enormt.
  • Administrativt arbete blir lättare (ex. självutlåning, nedladdningar av  material).
  • Google, Wikipedia, NE mm. Eleverna söker och finner lättare.
  • Lärarna tar (äntligen) över allt mer där förr i tiden  skolbibliotekarien ansågs hade ensamkompetens, exempelvis källkritik.
  • fler kontaktytor med elever och skolpersonal (blogg, sociala medier)
  • vissa arbetsområden “outsoursas”, exempelvis tar specialpedagogen hand om nedladdningar – du får på den viset en kollega, även om hen inte alltid har bibblan som arbetsplats
  • ….
  • ….

Den som ändå än idag känner sig alltid eller tidvis olyckligt ensam i sitt arbete – tröst finnes!
Du är nämligen inte ensam om det (och vi har aldrig varit det).
Vaktmästare, rektor, syv, skolsyster, bild/musik/slöjdläraren – på en vanlig grundskola är det flera personer som är ensamma i sin roll eller profession.  Och fortfarande står läraren ofta helt ensam inför sin klass.

Ett perfekt tillfälle att gradera ensamheten är när du är borta från biblioteket flera dagar i streck – vad händer då?

Mytens status: ändrad karaktär
Prognos: troligen kort livstid kvar
Tips till forskningen (så länge myten varar):
Vad beror känslan av ensamhet på? Finns det olika grader av ensamhet?  Om ja, varför? Är exempelvis skolbibliotekarier ensammare på  grundskolan eller på gymnasiet? Känner sig den fackutbildade bibliotekarien på grundskolan och lärarbibliotekarien lika ensamma? 

Botemedel för ensamma nybörjare på skolbibliotek:
Skolbiblistan – den överlägset bästa akutmottagningen för all sköns sakfrågor och där du också får bikta dig när nöden känns som störst :)
Listans arkiv ger ett bra intryck över frågor som ställs.

 

“Handbok för skolbibliotekarier” , BTJ 2013

Sedan skolbibliotek skrevs in i skollagen försöker många att bota den allmänt rådande  vilsenheten. Handböcker är bruksanvisningar och den här är inte vad vi behöver.

“Handbok för skolbibliotekarier” ska enligt dess baksidestext vara en inspirationskälla. Den är dock främst ett sätt att konservera en gammaldags syn på arbetet i skolbibliotek genom att anlägga ett marknadsföringsperspektiv.

Med generös tolkning av använt material glider författarna igenom en mängd tänkbara uppgifts– och (sam)arbetsområden. Detta på ett så allmänt sätt att nybörjare inom skolbiblioteksvärlden riskerar att bli vilseledda istf handledda. Och de praktiska exemplen är just det – exempel; det kunde vara några dussin mer eller ett halv dussin färre, liknande finns lätt tillgängliga överallt även för den som lider av kronisk idétorka. Urvalskriterierna  för kalenderaktiviteter verkar helt obegripliga.

Handbok för skolbibliotekarier : modeller, verktyg och praktiska exempel, Margareta Guldér  och  Zuzana Helinsky, Btj 2013

Mitt försök till kritisk granskning slutade ganska snart med att jag gav upp. En handbok är en bruksanvisning och målgruppen för den här lär vara alla de nyexade fackbibliotekarier som börjar arbeta på skolbibliotek. De vet nog inte mycket  om verksamheten.