Hur mycket vatten förbrukas i Sverige, och hur mycket regnar det?

Jag blev nyfiken hur det är med regn och nederbörd. När det denna vår varit en väldig torr och varm period, har detta kommit på tal. Så jag tänkte: hur mycket är egentligen Sveriges “vattennetto”, dvs mängden vatten som regnar ner varje år vs mängden vatten som används av befolkningen…

Lite googling gav lite galna siffror, men väldigt intressanta:

  • Snittnederbörd: minst 500 mm / år (vilket betyder: ca 500 liter per kvadratmeter per år)
  • Snittförbrukning vatten (sötvatten): ca 150 liter per dag per invånare för hushåll, ca 650 liter per person totalt inkl industri och lantbruk

Detta ger: dagligen regnar det ca 62.000 liter (!) per invånare (!)
Låter väldigt stor mängd, men räknade om siffrorna på flera sätt, fick samma slutsats. Värt att notera de 650 liter per person som vi förbrukar ligger för allt i Sverige – produktion utanför Sverige räknas inte, dvs allt vi importerar är inte med (och allt vi exporterar borde egentligen dras bort). Det sägs ju att tex ett par jeans kräver 10.000 liter vatten, eller att ett kilo kött kräver över hundra liter vatten. Så vi förbrukar egentligen mer än bara det vatten som förbrukas på Svensk mark.

Lokalt i Helsingborg?


Jag gjorde även en fördjupning, kring vatten mer lokalt, i Helsingborg. Här är siffrorna följande:

  • ca 400 mm regn i Helsingborg per år
  • ca 425 km2 yta

Detta ger ca 170.000.000.000 liter regn per år = ca 465.000.000 liter per dag.
Per invånare ger det ca 3.000 liter vatten per dag som det regnar, i genomsnitt.
Skulle man bara ta urbana delen av staden, som är ca 40 km2 yta (och typ största delen av invånarna) är skulle det bli ca 300 liter vatten per dag. Vilket är relativt nära den förbrukning av vatten som vi har urbant, dvs hushållen, en del av industri och annat.

Hur mycket vatten förbrukas egentligen?

Hittade följande siffror när jag grävde ner mig, om just männgden vi använder. Enligt SCB är det totalt 2.431.000.000.000 liter sötvatten som används totalt i Sverige per år. Detta ger 243 000 liter per invånare, ca 650 liter per dag. Enligt SCB är hushållens del av den totala sötvattenförbrukningen bara 23%, vilket ger ca 150 liter., vilket är den siffra jag stötte på mest i början när jag undersökte detta.

Årskrönika 2017 med siffror och inblick: ett händelserikt år

Nu är 2017 slut. Och det har hänt mycket, som varje år. En större förändring företagsmässigt är att jag rent administrativt ändrat en del saker under året. För med åren har jag blivit involverad i fler och fler företag, och det har bara byggts på, ett efter ett. Nu var det dags att lite se över allt, och i vissa fall “renodla” företag – för ibland har ett bolag drivit flera mindre verksamheter. Ett resultat av det blev också att jag bytte moderbolag, och gav det även ett “riktigt” namn. Bolagsgruppen heter från och med nu Everywhere Group (som spånades fram under en fantastisk promenad med grymma Caroline). Dock godkände inte bolagsverket Everywhere Group AB som namn (det var för likt andra bolag), och inte heller de rad med liknande-men-ändå-inte-likadana varianter jag skickade in som förslag…. Så till slut blev det ett mycket mer praktiskt bolagsnamn: Överallt Grupp AB. Men jag kommer utåt fortfarande kalla det för Everywhere Group, det liksom låter lite coolare….

Varför skriver jag detta inlägg?
Syftet med dessa årskrönikor är en blandning av princip och nytta. Jag vill vara transparent, så transparent som möjlig (därför kan man tex se min kalender online här). Transparens tvingar mig att vara ärlig (speciellt mot mig själv) och tänka på vad som är bäst, på riktigt. Det tycker jag om. Därav princip, att jag vill göra detta. Sedan är det också nytta. Jag gör så många saker, att få runt mig vet om allt jag gör. Detta är ett sätt för mig att förmedla för de jag jobbar med eller träffar, att veta vad som händer i alla andra projekt. Vilket underlättar för att hitta synergier eller underlättar projekt.

Siffror och inblick
Då denna krönika innehåller en hel del siffror (då alla årsbokslut är klara nu, även om nästan alla mina bolag har finansiella året september till augusti), har jag tidigare år börjat med min privatekonomi. Så även i år tänkte jag då.

Karsten, privatekonomi

Jag tänker sällan på min privata ekonomi, men jag inser när jag reflekterar över året att min privata ekonomi under 2017 har varit ansträngd. Jag har haft en låg lön från universitet för det uppdrag jag gör där (det är en dag i veckan, lönen är 6.000 kr för det). Samt en del lön från mitt holdingbolag. Men i år har jag även investerat pengar i flera av mina egna verksamheter (Wellbefy har jag gått in med 87.000 kr i för att kunna ta det framåt, och Social Business Lab har haft det tufft likviditetsmässigt under delar av året, och med School of Coffee förvärvade vi en mindre e-handel, så det behövde det bolaget runt 300.000 kr också, även om majoriteten av det kommer från ett banklån). Dessa pengar är inte mina privata pengar, men från holdingbolaget, och det gör att jag haft relativt lite utrymme att göra annat eller betala någon vettig lön till mig. Jag försöker egentligen ha en lön på 20.000 kr i månaden, som skyddsnät ifall något händer, men under 2017 har jag inte kunnat ha det. Men jag har fortfarande ett väldigt lågt behov av pengar privat, så jag har klarat mig. Och jag älskar mitt liv, så jag trovs bra med hur jag bor och min vardag och helger. Så även om den varit ansträngt, upplever jag det inte i vardagen.

Men ok, hur har det gått med alla bolag då? Här är en sammanfattning, denna gång ihop med de ansvariga för de olika delarna, som jag involverad för att ge en så bra inblick som möjligt.

Ordningen på verksamheterna är efter hur länge de har funnits. Då vissa dock bytt skepnad rätt kraftigt under åren, är detta lite diffust med. Men detta nedan är ungefär en rättvis korrekt ordning…

Contentor

(Officiellt namn: Contentor Next Level AB, Contentor AB och Contentor Marketing AB)
Ansvarig: Hampus, Rebecca och Linnea

Inom Contentor händer det mycket just nu och har hänt mycket senaste månaderna. Rebecca har valt att gå vidare, Hampus kommer nu under 2018 ta och kliva in i CTO rollen och Linnea slutade i höstas. Men det har förstärkts på många sätt: Sofia Franzén tog över efter Linnea för Contentor Marketing, och Rabie Salem kommer in som ny VD. I samband med det hela blir även alla tre bolag ihopslagna, och det blir framöver bara ett bolag: Contentor AB. Detta är förändringar som gett ett starkt team och mycket potential, men kortsiktigt ger det utmaningar, framförallt en finansiell dipp. Men jag är väldigt optimistiskt för framtiden i denna verksamhet. Rebecca fick sammanfatta 2017, ur hennes perspektiv:

Contentors år började riktigt bra med toppnotering för vårt första kvartal. Vi integrerade de första stora kunderna i API‘et och självförtroendet var gott inför årets budgeterade ökning med 40% tillväxt. Fler och fler dialoger kom att handla om just tekniken – så vi fick snabbt ett kvitto på att investeringen vi gjort under föregående år var helt rätt i tiden.

Det som blev lidande under året var de operativa rutinerna – vår modell för projektledning fick revideras flera gånger under året i takt med den ökande volymen. Alla förändringar och beslut vi tog bottnade i tänket att detta ska hålla för “x 10” i omsättning och inte bara för att släcka bränder.

Rollerna i det närmsta teamet (Jonna, Dennise och Lotta) fick alla utökat ansvarsområde och tillsammans rodde vi i land den satta budgeten.

Fun facts:

  • Vi levererade 3.000.000 ord i snitt per månad
  • Under året öppnade inga nya språk/språkkombinationer, volymer på nya förfrågningar uteblev eller var för små.
  • Det vanligaste språket vi skrev på var norska
  • Snittet på antal löner låg runt 110 st per månad
  • Frilansare uppgick till i snitt 5 st per månad
  • Mellan 70 – 90 kundfakturor skrevs per månad

Lärdomar:

  • Fortsätt gräv där du står innan kosan sätts i ny riktning – stagnerar det, gräv ännu djupare innan du byter fokus
  • Sluta inte förvånas över hur mycket människor växer med ansvar
  • En tvåtusenkronors-monter kan bli mer uppskattad än den dyraste på en mässa om du bjuder på vettigt och relevant innehåll

Finansiell inblick
Hela Contentor omsatte 18.874.000 kr under verksamhetsåret september 2016 – augusti 2017. Det blev på det stora hela en förlust på -140.000 kr i alla bolagen ihop. Målsättningen är tillväxt i bolaget, så vi vill återinvestera alla pengar som tjänas i verksamheten och kunna anställa fler personer eller investera i teknik och annat som ökar möjligheterna.

Mindpark

(Officiellt namn: Open Community Concepts AB)
Ansvarig: Helene

På Mindpark har vi haft ett fantastiskt år med bolagets högsta omsättning sedan starten, på ca 7 miljoner. Det har varit ett händelserikt år med 181 event på Open Space, utförda av 85 olika aktörer med totalt 4521 deltagare.

Under sommaren arrangerade vi Camp Ven för andra gången. Denna gången på just Camp Ven på Ven med 52 deltagare. Camp Ven är en unconference där deltagarna själva sätter programmet. Vi har skrivit en bloggpost med reflektioner kring eventet också.

Co-working spacet har varit fullt uthyrt och i en enkät som gjordes i december svarade 87,3% att de tycker att stämningen är toppen. Vi har skapat en communitypott där medlemmarna får möjlighet att göra värdeskapande projekt för att skapa en ännu bättre arbetsmiljö och stämning.

Caféet har fått ett nytt koncept där vi satsar ännu mer på vegetariska alternativ. Efter att börjat året med att omsätta på tok för lite har vi de senaste 4 månaderna börjat se en vändning där caféet nu omsätter på en nivå som det bör. Caféet gjorde faktiskt också sin bästa månad någonsin i november med en omsättning på drygt 124 000 kr. Vi har sedan hösten även ett alkoholtillstånd för slutna sällskap, vilket ger oss möjlighet att sälja alkohol vid olika event. Detta har också gjort att vi har haft möjlighet att bredda konferenserna till att även ta emot stora sällskap på middagar. En av dessa kvällar var i samband med att Johnson & Johnsson hade innovationskonferens hos oss för 100 personer.

Samtidigt som verksamheten har rullat på som tåget så har vi rent organisatoriskt haft det rörigare, med en hög omsättning på personal och många ny på olika positioner. Detta har inneburit en högre belastning på personalen i övrigt. Det har varit tufft många gånger och jag har insett hur viktigt det verkligen är att ha rätt person på rätt plats och att omge sig med ett bra team.

Finansiell inblick
Bolaget har under verksamhetsåret september 2016 – augusti 2017 omsatt 7.013.000 kr. Resultatet blev 281.000 kr, varav de flesta går till Collaboration Concept för utveckling av verksamheten. Överlag ett hälsosamt år, marginalen lite låg med tanke på omsättningen, men bra och stabilt på alla sätt.

Camp Ven 2017 by Erik Starck
Camp Ven blev fantastisk även detta året. Bild av Erik Starck

Campus Webbyrå / Student Network

(Officiellt namn: Student Network AB)
Ansvarig: Maria

Student Network och Campus Webbyrå har tuffat på som tidigare under 2017. Emellanåt har det varit kämpigt i och med små marginaler och ganska låga priser mot kund (just eftersom det är studenter som är konsulterna).

Sedan början på 2017 har mer än 40 studenter arbetat, varav cirka 75% även påbörjade sin anställning under 2017. Mer än 50 uppdrag har blivit färdigställda inom webbdesign, grafisk produktion, marknadsundersökningar, digital annonsering, events och mycket mer.

Under hösten har en del av våra tankar gått kring hur företaget ska bli så hållbart som möjligt. Första halvan av verksamhetsåret 2016/2017 gick inte särskilt bra, ekonomiskt sett, men arbetet under denna tid satte fart på en del som vi sedan kunde skörda under hösten. En svårighet som också är tjusningen med bolaget är att konsulterna faktiskt är studerande. Det innebär att personalomsättningen är högre än i andra bolag (p.g.a. flytt, praktik, utbytesstudier och såklart avslutande av studier), varje ny person som anställs är en ny tillgång som har kunskaper som vi kanske inte hade i bolaget innan, men samtidigt försvinner det en tillgång som är upplärd, van vid arbetet och ledarskapet.

Siffrorna från året måhända inte vara helt svarta, men vår förhoppning är att vårt arbete ska ge ringar på vattnet i och med nya kunskaper och större nätverk, både hos studenter och kunder.

Finansiell inblick
Bolaget har senaste åren haft en låg omsättning, så även verksamhetsåret september 2016 – augusti 2017. Omsättningen hamnade på 392.000 kr, vilket är något lägre än året innan. Men hösten 2016 var tuff för verksamheten, där det av oklara anledning inte blev mycket uppdrag alls. Så nästan all omsättning var under våren och sommaren. Bolaget har också gjort en, relativ, stor förlust, just för det var en så dålig höst. Resultatet för verksamhetsåret hamnade på -216.000 kr. Väldigt hög förlust med tanke på omsättningen. Men bolaget har kapital sedan innan, så det hotar inte bolaget på ett kritiskt sätt, men det är så klart tråkigt göra en så stor förlust. Men detta verksamhetsår ser redan bättre ut, så detta året borde ge betydligt mycket bättre siffror.

Rescued Fruits

Här har jag lämnat bolaget i stor utsträckning, jag är bara en minoritetsägare nu. Cecilia, som var med och drog igång verksamheten, valde under 2017 att lämna, och vi har en ny VD på plats nu. Bolaget är i en väldigt spännande fas, där omsättningen kommit till en stadie som ger stabilitet (finansiella året 2017 landade på lite över 5 miljoner kronor), och teamet i bolaget är starkt och väldigt drivande. Men för egen del är jag inte operativt involverad på något sätt, jag är bara stolt och glad varje gång jag ser en flaska Rescued, över att jag har varit med och sett denna idé bli verklighet.

Finansiell inblick
Detta är det enda bolaget som har verksamhetsåret januari – december, så här är bokslut inte klart än, så jag kan inte ge exakta siffror här än.

E-commerce Park of Sweden

Ansvarig: Amelie / Elin

Denna verksamhet är i en fas där Amelie varit föräldraledigt större delen av året, vilket gör att verksamheten är mer förvaltande nu än den varit tidigare år. Men det fortsätter så klart hända massa saker. Fokus har varit på att få alla nya lokaler att fungera och att växla upp både inkubatorverksamheten och antalet bolag omkring parken.
Vi flyttade under maj månad in i fler lokaler i byggnaden vi är i, och har under året tillkommit ett antalet bolag hos oss i kontorsdelen. Även om några bolag har vuxit så pass mycket att de har lämnat oss, så som INF och Yogia, så ser vi det egentligen som ett gott betyg, även om det är tråkigt. Men det dyker upp massa nya kul bolag hela tiden, vilket gör att det alltid händer saker.

E-handelsinkubatorn har varit igenom flera ändringar under året, och Peter Höjman som ledde det under 2016 och början av 2017 lämnade för att satsa på sin egna nya e-handel, som växte snabbare än han trodde. Dan hoppade under hösten in som inkubatoransvarig, och nu har e-handelsprofilen Maria Richardsson tagit över. Det har varit väldigt många spännande bolag i inkubatorn, totalt har 18 bolag blivit antagna under 2017, och det är intressant att se hur det går för dem efter att programmet är klart. Många har fortsatt träffas även när deras tid i inkubatorn varit färdig, vilket jag ser som ett riktigt starkt tecken på att vi har gjort ett bra jobb – att bygga en gemenskap och en kultur av att hjälpa varandra och dela kunskap. Det börjar även bli väldigt intressant att se hur inkubatorbolagen utvecklat sig med åren – den första batchen av inkubatorn, som då endast bestod av 4 bolag, har nu gett upphov till så starka bolag som Northern Spirits och Quickbutik. Och från senare batcher börjar andra bolag som INF och Yogia växa fram. Känns stort att veta vilken roll vi har spelat i deras tillväxt.

Utöver det har även lagerlösningen rört sig framåt, där vi har både enkla lager för nystartartade på parken, samt en TPL (tredjepartslogistik) lösning ihop med E3PL.

Finansiell inblick
E-commerce Park har omsatt 2.182.000 kr under verksamhetsåret september 2016 – augusti 2017. Resultatet blev 86.000 kr. Då detta fortfarande är en verksamhet under uppbyggnad är det bra att det varit ett stabilt år, även om det under året inte alltid känts så. Men allt återinvesteras i verksamheten, och vi har en bit kvar till vår vision är uppnådd: att vara den starkaste platsen för nordisk e-handel.

Nybryggt / Scandinavian School of Coffee

(Officiellt namn: Service Supply Scandinavia AB)
Ansvarig: Agnes

Denna verksamhet har det hänt mycket med under 2017. I början av året tog vi över e-handeln kaffemaskiner.se, som under året blev omdöpt till nybryggt.nu. Detta var för att ge stabilitet till verksamheten, som främst arbetar med kurser kring kaffe och baristayrket annars. Men vi har länge vetat att baristakurserna i sig själva ger för lite arbeta för att vara ett helt eget stabilt bolag, så att komplettera med e-handeln är planen för att låta verksamheten växa och bli långsiktigt stabil.

Det hela har dock inte helt gått som förväntat. Jag skrev en längre bloggpost om det här, inklusive utmaningen med att byta namn (och domän) på ens verksamhet.

Här finns det en rad utmaningar kvar, men jag är väldigt hoppfull att 2018 blir ett starkare år än 2017 i denna verksamhet.

Finansiell inblick
Bolaget har haft en omsättning på 312.000 kr, på både utbildnings och kaffedelen. Det har under året dock inte gått ihop sig, så resultatet har blivit -73.000 kr. Men då året även inneburit inkromsövertag av e-handeln som till del påverkar resultatet, är resultatet ändå helt ok. Men vi har en uppförsbacke framför oss, som vi ska ta oss uppför.

Social Business Lab

Ansvarig: Calle Norling

Året med SBL har varit en strid ström av projekt, insikter och nya relationer. Sedan februari 2017 har vi engagerat över 300 personer i event i Helsingborg, Stockholm samt under Almedalen med fokus på att effektivisera integrationsarbetet. Vi har hjälpt 24 personer att få en mentor eller praktik i Sverige. Vi har skapat flera projekt med fokus på att öka intresset och kunskapen inom programmering, där vi engagerat över 50 personer i över 30 träffar för båda barn och vuxna. Ytterligare en rolig nyhet är den kurs inom Front-End-utveckling som vi startats nu i februari 2018 tillsammans med Komvux Helsingborg. Detta är ett pilotprojekt med 30 deltagare som går en 20 veckors kurs. Går den bra (vilket det känns som just nu), är förhoppningen att kunna skala den i flera städer i Sverige.

Tre egenskaper vi tar med mig in i 2018:

  • Lyhördhet för integrationsarbetets komplexitet. Antalet aktörer som vill och bör engagera sig är många och att föra samtal med dessa vill jag påstå ger bättre kunskap och därmed mer välgrundade beslut.
  • Tålamod för att saker tar tid, i synnerhet i komplexa processer.
  • Tillit för kollegor och partners där delaktighet och transparens är grundläggande för goda samarbeten.

Finansiell inblick
Omsättning i detta bolaget är lite svårt att se, då det var en del av en annan verksamhet under delar av året, och som egen verksamhet är det relativ nystartat. Men under förra verksamhetsåret (som är september 2016 – augusti 2017), så var omsättningen 266.000 kr, och resultatet 87.000 kr. En stor del av resultatet är dock intäkter för projekt som vi sedan genomförde under hösten, så det är inte helt rättvisande.

Wellbefy

Ansvarig: Sandra

Under 2017 fokuserade Wellbefy främst på tre saker: testkunder, investering och ny branding. Motiomera hette bolaget fram till augusti 2017 då vi bytte till Wellbefy, och även starta som ett nytt aktiebolag rent organisatoriskt. Ett namnbyte som främst grundade sig i bolagets vision med att stärka människors hälsa. Vilket vi har valt att göra genom organisationer och deras arbetsmiljöarbete. Vårt gamla namn passade inte längre in i vad vi ville uppnå eller leverera till våra kunder. Från att leverera en bra punktinsats till våra kunder med aktivitetstävlingar ville vi göra mer. Vi utvecklar därför ett smart arbetsmiljöverktyg som hjälper ledare och organisationer att arbeta systematiskt och långsiktigt med personalhälsa, som inkluderar funktioner så som smarta medarbetarenkäter.

Det senaste halvåret har vi haft ett stort fokus på investering. Då investering har varit en viktig pusselbit för vår del för att kunna ta oss dit vi vill. Sedan Sandra började arbeta heltid i bolaget februari förra året så har vi haft en del milstolpar. Vårt första mål var att stänga investeringen i slutet på september, vilket vi inte lyckades med. Det var även så länge våra pengar skulle räcka – trodde vi. Efter flera bra sälj- och insatser så har vi klarat oss på de pengar vi har fått in. Dock har inte pengarna räckt för att täcka upp den nya utvecklingen till fullo. Vår andra milstolpe för att få en investering var december. Eftersom vi inte lyckades att stänga vår investering i september så satte vi sista december som ett mål. Hösten var tuff och mycket tid la Sandra på att pitcha på flera event och många möten med investerare. Totalt sett under 2017 har vi haft personliga dialoger och möten med cirka 60-tal investerare. Men efter vår första investerare hade gått in i slutet på oktober så löpte det på bra och vi fick snabbt in 850.000 kr av 1.000.000 kr som vi sökte. Men av någon skum anledning blev det ett stop i december och den sista pengarna var svåra att få in. Bra dialoger var uppe med julledigheten gjorde det svårare. För vår del ville vi hålla fast med att ta in 1.000.000 kr och om vi inte lyckades få in det genom investerare så skulle banken bli ett alternativ. Slutet på januari fick därmed bli den sista deadlinen för vi var tvungna att gå vidare och lägga mer fokus på sälj och kommunikation. Vi lyckades att stänga vår investeringsrunda på 1.100.000 kr och är nu mer än redo att köra järnet under 2018.

Testkunder har självklart varit en viktig puck under året. Testa vår tjänst i en mindre skala för att se behov och nyttjandet av tjänsten, vilket vi har gjort innan vi startade utvecklingen på allvar. Vi har även fina dialoger uppe och ett intresse från kunder som vill testa tjänsten vid lanseringen i mars.

Finansiell inblick
I detta bolaget är omsättning egentligen inte så intressant. Vi hade en omsättning på 98.000 kr under verksamhetsåret som slutade augusti 2017. Resultatet blev -213.000 kr. Men då detta är ett bolag i uppstart och investering varit i fokus för att säkra framtiden, så säger egentligen inte omsättningen eller resultatet så mycket.

VentureLab Helsingborg

Ansvarig: Agnes / Saga

Detta är inget bolag jag har dragit igång, utan istället min anställning på universitetet, där jag leder ett litet team för att arbeta med studentinkubation. Agnes är den som varit mest involverad under 2017, så jag bad henne sammanfatta tankar kring året.

Eftersom VentureLab Helsingborg startades bara varit igång i några månader innan 2017 började, var början av året en uppstartsfas. Fokuset har därför också till stora delar under året varit att etableras i det entreprenöriella landskapet, visa att vi finns och skapa samarbeten med andra organisationer.

Det har gjorts flertalet inspirationsevent – elva stycken för att vara exakt, varav två var av större karaktär. Vi beräknar ha nått ut till 629 studenter under våra event vilket var att dubbla årets mål. Andra mål som antalet affärsrådgivningar var färre än beräknat då vårt mål var 30 medan utfallet blev tolv timmar. Utöver det har vi experimenterat med olika strategier för att nå ut med blandade resultat, men under hösten hittade vi en kombination som ledde till mer uppmärksamhet.

På flera sätt har vi under året nått de stora av våra mål och utvecklats framåt men nu är det dags för en ny fas. Även om vi lyckats nå ut till fler studenter så är vi nu i ett läge där vi måste gå tillbaka till vår kärna – att få studenter att våga starta företag/organisationer/projekt. Utmaningen framåt blir att skifta fokus från att nå ut till att få studenter att faktiska starta något eget.

Finansiell inblick
Då det inte är ett bolag på det sättet finns ingen inblick att ge. Jag ska erkänna och säga jag vet inte ens vad budgeten egentligen är – för jag ser inte alla kostnader. Utan en del kostnader är kopplade till event och evenemang, men de största kostnaderna är personaltimmar, och där vet jag inte ens vad vi alla har i lön eller vad lönekostnaden är, eller hur universitet räknar med administrationskostnader.

Collab Concepts

(Officiellt namn: Collaboration Concepts AB)
Ansvarig: Sanna

Det är Sanna som är ansvarig i detta bolag, som efter många år som VD på Mindpark nu har tagit denna affärsutvecklande roll.

I augusti 2017 startade jag och Sanna ihop med Dan Nilsson upp Collaboration Concepts AB. Bolaget är i grund och botten ett moderbolag till Mindpark Helsingborg, E-commerce Park samt Mindpark i Malmö som vi öppnar i Hyllie januari 2019. Collab kommer i förlängningen bli moderbolag till nya platser vi planerar att öppna utöver dessa tre.

Utöver att verka som moderbolag är det även Collab som ansvarar för expansionen av våra två varumärken och verksamheter Mindpark och E-commerce Park. Här är det Sanna som håller i trådarna och det ser ut som att 2018 kommer bli ett väldigt spännande år!

Utöver expansionsplanerna gör Sanna även en del konsultuppdrag rörande kollaborativa kontorsmiljöer, hur man skapar ett co-working space etc. Här har det varit en rad mindre uppdrag under hösten och det ligger en del uppdrag i pipeline för våren, bl.a. för 2 st kommuner och ett större fastighetsbolag.

Finansiell inblick
Detta bolag är så pass nytt att inga siffror finns än. Men omsättningen är låg, då det främst är konsultuppdrag.

Andra projekt / åtaganden

Utöver de ovan är jag som alltid involverad i en rad andra. Här en inblick i de flesta:

The Goals / Internationella Stiftelsen Young Masters Program
The Goals är en stiftelse med syfte att förändra hur barn och unga runt om i världen lär sig om hållbarhet. En stor mission, och jag är stolt över att under året ha blivit ordförande här och att leda detta gänget. Kul och stort, och tycker om det globala perspektivet som finns här.

Campus Vänner
Detta är en lokal Helsingborgsförening där jag sitter med i styrelsen, som berör att underlätta kopplingar mellan näringslivet och universitetet. Många utmaningar här, och ett område jag ju har bra insikt i, i och med alla åren med Student Network.

Pecha Kucha Night Helsingborg
Detta fantastiska koncept har jag varit med och drivit vidare under året, ihop med en rad andra volontärer. Jag älskar formatet och de inspirerande kvällar det blir med detta koncept. Häng på på vårt nästa event!

Oresund startups
Denna sida har jag fortsatt driva vid sidan av. Under 2017 har Maria varit den som gjort mest med sidan, och hur det blir framöver nu är inte bestämt. Jag tycker om att skriva och jag tycker om det värde det ger regionen att lyfta upp saker på engelska. Så detta är kul, men tråkigt det inte går att göra någon tydligare affärsverksamhet av det.

Nyföretagarcentrum Skåne Nordväst
Denna stiftelse har jag finansiellt stöttat sedan jag själv fick hjälp med att sätta igång, och sedan ett tag tillbaka är jag med i styrelsen nu. Detta är en bra verksamhet, och man är stolt över de hundratals företag man hjälper årligen att starta. Viktigt för samhällsutvecklingen att nyföretagandet fortsätter och att så många som möjligt lyckas med sina företag.

Malmö startups / Growhbg
Denna förening är jag fortsatt aktiv i, och den fortsätter göra många bra saker för det skånska startupvärlden. Mycket sker i det dolda, genom att helt enkelt sätta folk i kontakt med varandra och bidra med intros för riskkapitalsföretag och liknande. Men en del saker syns mycket också, så som Startup Live träffarna, där 1000+ personer träffas för att prata startups och tillväxt. Kul och viktigt.

Öresund Fintech
En nystartat förening som kom ur att flera bolag runt omkring Mindpark och i startupvärlden pratat om att det sker mycket inom Fintech, men det syns inte. Joachim Samuelsson är nyckelpersonen som drog igång det hela, och satte alla de berörda personerna i kontakt med varandra. Har mynnat ut i en serie med träffar med olika inriktningar, och som haft fokus på att deltagarna lär sig av varandra också, och inte bara lyssnar på föredrag. Lite experimentellt att inom ett ämne som involvera finanssektorn att ha träffar med fokus på co-creation, men även det fungerar.

Floe – Föreningen Logistisk Och E-handel
Detta är också en nystartat förening, eller ja, en förening vi har tagit över och breddat fokus på. Ursprungligen hette föreningen CeLIT, och hade fokus på IT och logistik. Men nu är det bredare, och heter Floe. Det inkludera nu även allt inom e-handel, och att vara verksam i hela södra Sverige. Syftet är att dela kunskap i regionen kring frågor som rör e-handel och logistik, och att även kunna vara ett språkrör utåt för dessa typer av frågor. Drogs igång på allvar först slutet 2017, så 2018 kommer bli ett viktigt år här.

Saker jag har lämnat under året

Jag får ofta frågan hur jag hinner med allt, och det gör jag så klart inte. En del saker lämnas därför, ibland som medvetet val, ibland av ren tidsbrist, ibland av att mitt intresse ändrats. Jag har dock en tendens att hänga kvar i saker, vilket jag tror är en styrka ibland och en svaghet ibland. Under 2017 har jag gått ur eller skalat bort flera saker:

CreativeLab
Älskar det kreativa skapandet, och detta gäng som är helt klart organiserad på ett annorlunda sätt, har under året “hittat till” #pixlapiren, och lämnat Think Open Space lokalerna. Det är lite tråkigare pga det i lokalerna, men jag blir glad av alla skaparglädje och alla udda / knassiga / kul projekt som görs ute i Pixlapiren. Men jag är själv endast en sporadiskt gäst där nuförtiden, har inget engagemang i föreningen och är inte heller involverad i något projekt.

Young Entreprenuers of Sweden
Denna makalösa fantastiska förening av drivna människor är jag inte längre så djupt involverad i som tidigare. Jag satte upp strukturen för alumniverksamheten, och kommer hjälpa till lite där, men överlag är mitt engagemang mycket lägre. Vilket på ett sätt känns tråkigt, men det är viktigt andra tar plats i denna förening för att den ska förbli just young.

Utöver det

Året har utöver det varit precis lagom galet, kaotiskt och lärorikt. Jag har som mål att varje dag göra två saker:

  1. Skratta
  2. Lära mig något

Jag mäter inte det varje dag, men jag tror jag uppfyller det nästan varje dag i varje fall.

Podcast om hur jag ser på livet

Carl Norling, som arbetar med mig inom ramen för Social Business Lab (som är “nästa version” av det som började med Näringslivsuppropet och Integratörerna Helsingborg), har även ett projekt med visionsfonden, där han intervjuar 20 intressanta profiler i en podcast. Kallad 20×35. Jag fick äran att vara en av de personer han valde ut (ihop med andra grymma, så som Cecilia på Rescued Fruits, och Blerim på Forza of Sweden). Jag tyckte han lyckades ställa väldigt bra frågor och det blev ett intressanta samtal och reflektioner.

Vill du veta mer om hur jag tänker, rekommenderar jag att lyssna på det. Antingen på webben här, eller via iTunes.

Borde fler bli politiker?

Vem vill ha förändring, vem vill förändras, vem vill förändra

Har flera gånger tänkt på det med att hur man får ett bättre samhälle (vilket nog märks i min resa som företagare också). En av kärnfrågorna för ett bättre samhälle tror jag är att få fler att bli politisk aktiva – att man inser det är en själv som kan sätta reglerna i detta landet. Det finns inga “dem” som är politiker. Alla medborgare i ett land som Sverige kan utan direkta problem bli politiker. Och jag tror till och med så många som möjligt borde bli det, ett tag i varje fall.

En intressant tanke som nämnts med flera är att införas en “Politikervärnplikt”, eller ett “poltikerfriår” – att alla (eller många i varje fall) ska tjänstgöra som politiker. Jag tror att vara politisk aktiv ger samma inblick som att vara entreprenör – man förstår hur samhället hänger ihop på ett djupare plan efter det. Och inser att det inte finns några “dem” som bestämmer, utan att om du vill få det ändrat, se till att ändra det. Det är som i bilden – ju fler som inser det är vi själva som måste göra förändringen, desto bättre blir samhällsdebatten och samhället tror jag.

En reflektion i dessa tider är också att de flesta partier inte har något incitament att fler ska bli politiker – då är det ju fler som konkurerar om platserna inom partiet. Vilket jag tror är väldigt synd och fel. Varför pratar man i valrörelse om att rösta – varför inte göra det på en nivå högre, och prata om att bli aktiv? Jag tror att om man ställer frågan om att bli aktiv i ett parti till någon så kommer det resultera i att man går hem och läser på, vad står partierna för, egentligen. Sedan skulle nog de flesta ändå inte bli aktiva, men blir endast en bråkdel är det ett stort steg framåt – och grundsyftet att få fler insatta är uppnått ändå. Om jag har förstått det rätt är det endast ett parti som i dagsläget aktivt arbetar med att få fler att bli politiker – SD.

Hur jag kom igång med träningen

Detta är ett inlägg för sådana som mig, som inte tränar men vet om att de borde. Tränar du redan, kan du ignorera detta inlägg :)

Jag tror mycket på life-hacks. På att vår biologiska kropp och psykologiska sinne inte alltid vill oss väl, utan vi måste lära oss knep och trick att “lura” oss själva, vårt sinne eller vår kropp, för att nå visa resultat.

Att vi alla borde träna, är forskningen ganska säker på. Redan när jag läste fysiologi och hälsa på universitet sade vår professor att det finns en uppsjö av dieter och kostråd, alla med forskning som stödjer att just de är bra. Men endast en sak är typ all forskning överens om: att äta mycket grönsaker, och att träna. Det kan är det enda alla håller med om är bra för hälsan.

Jag har länge försökt komma igång med träning i vuxen ålder. Efter testat många olika sporter, dans och pass så föll jag till slut för yoga och pilates. Men jag fick inte in rutinen i mitt liv att träna regelbundet. Det blev i spurtar och etappar, så som Yoga for guys resan, men alldeles för länge emellan varje.

Men nu i våras har jag haft lite väl galet mycket att göra, och jag kände ett tag att jag fick problem med att sova – vilket jag ser väldigt allvarligt på, då en bra sömnvana är det som får mitt liv att funka.

Mitt engagemang i Motiomera är en del i mitt egna life-hack. Genom att vara aktiv i ett bolag som jobbar med hälsa och att få människor att må bättre, skulle jag tvinga mig själv att göra det också. Och när det nu var som mest så är det tack vare Sandra, som är huvudpersonen i Motiomera, som jag kom igång med träningen. Hon rekommenderade väldigt starkt att jag skulle ta och springa för att sova bättre. Så jag testade – och så blev det.

Jag hade försökt mig på att springa tidigare. Jag dejtade ett tag en fantastisk tjej som sprang mycket, och hon fick mig att testa lite seriösare. Men jag fastnade inte då. För jag insåg inte, att springa är inte detsamma som att springa.

Springa ≠ springa

För mig blev det avgörande att inse att springa handlar för mig inte om distans, utan mer om tid, och att anstränga kroppen. Så när jag sprang nu sprang jag mycket mer “en halvtimme”, än att springa “X antal kilometer”. Och just den tiden fastnade jag för. Jag har några enkla rutter runt mig nu, som är antingen runt 20 minuter eller 30 minuter långa. Vilket är en perfekt längd för mig – den får alltid plats i en dag, kroppen blir trött och det är inte maximerande, så jag kan springa det flera dagar i rad utan att jag känner jag måste ta det lugnt emellan.

Nu har det hållit på i lite mer än en månad, och för första gången har jag hittat en tränignsform som inte känns jobbigt att få med. Ska bli spännande att se hur det utvecklas!

Så för att sammanfatta: det som var avgörande var att sätta mig i en omgivning som pushar mig och lurar mig själv, och att ha ett relativt öppet sinne och att testa nya saker eller testa igen.

Facebook och (o)produktivitet

Jag har problem med Facebook. Jag älskar mycket av vad Facebook möjliggör – för mig har messenger blivit viktigare än mail i många sammanhang. Fler viktiga konversationer har jag idag via Facebook än via mail.

Jag använder även grupper som interna verktyg väldigt ofta – de är den bästa lösningen på “intranät” jag har stött på. Inte för att de är särskild bra, utan för att de inte är för dåliga, och att nästan alla “finns där”. Vilket är det som verkligen spelar roll – inget fancy nytt verktyg hjälper, om ingen använder det. (Vi testade det med Mindpark för co-workingspacet en gång i tiden, att använda en egen internkommunikatonsverktyg, men det dog snabbt, just för att ingen orkade logga in till slut, även om det var hur smidigt eller enkelt som helst)

Men jag har stort problem med att Facebook slukar ens tid. Väldigt ofta loggar jag in bara för att göra något (ofta skriva något eller fråga något i en grupp), och så plötsligt försvinner 15-30 minuter, utan att jag ens kommer till att göra det jag ska göra! Jag stör mig väldigt mycket på att Facebook blivit så bra på att “fånga” en. Att de så mycket optimerar för att hålla en kvar i det.

Jag är extremt tacksam för messenger.com (att använda Facebook messenger via webben utan att behöva se Facebook flödet), men jag saknar motsvarande för grupper. Jag vill kunna välja när jag blir distraherad och när inte.

Jag önskar någon kunde göra det som facebook gör bra, fast med epost istället. Något som alla använder, men som funkar som verktyg. Det hade varit något!

Nåja, inget konstruktivt detta. Men nu var det sagt! :)

Tankar om AI

Under årets Borderland blev det en rad samtal och diskussionstillfällen. En av de som var organiserad, hade temat AI, och den väckte flera nya tankar.

Som allting med Borderland och Burner communityt är det väldigt blandade personer, och flera av deltagarna hade varit aktiva inom något med AI länge, i vissa fall årtionde, medans andra bara var som jag, personer med intresse i ämnet.

Överlag gick diskussionen mycket kring stora saker: När kommer AI bli smartare än människan? Hur är det med moral i maskiner? Kommer superintelligent AI att döda alla människor? Överlag mycket diskussioner på saker som Ray Kurzweils eller Nick Boströms tankar och idéer. (Vill du själv förstå bakgrunden lite mer, rekommenderas denna fantastisk bra artikel på Wait but why som summerar helheten med AI och dess problem).

Några insikter

  • Ingen höll emot att AI kommer bli smartare den intelligens vi har nu. Men någon som kom upp var att det kanske är vi som blir smartare, med AI. Precis som vi redan nu är smarta med dagens telefoner. Hade du kunnat göra ett IQ test med en mobil, hade du garanterat fått högre IQ.
  • Ett problem med allt med AI var att det är privata företag som står för största insatsen, de som har mest data och de som forskar på detta tyngst. En superintelligent AI kan altså vara en AI som Facebook, Google, Spotify eller någon annan framtida internetbolag “äger”. Är detta bra, eller dåligt.
  • Överlag pratades en hel del kring just öppet vs “privat”. Ska stater reglera forskning kring AI? Hur i så fall? Går det ens att göra? Min bild är att reglering hade behövts, men är nog omöjligt att göra bra, och kan mycket väl riskera hela teknikutvecklingen om det görs någon (vad är “intelligens”, och hur skulle man definera det i en reglering?). Men jag är kluven här. En superintelligens kan väldigt tydligt vara väldigt farlig, så att inte reglera är dumt. Men att hindra den fria utvecklingen inom teknik generellt pga det vore väldigt dåligt för mänskligheten också.
  • Även innan vi har superintelligens, så kommer AI bli smartare och smartare. De kommer automatisera saker som idag är “jobb”. Hur kommer det påverka samhället? Detta är iofs en debatt som hållit på ett tag nu, och medborgarlön är något som ofta dyker upp – vilket jag tror hade varit väldigt bra, och jag har blivit mer och mer övertygat om att det hade kunnat göras mycket bra.

Överlag många intressanta, och delvis väldigt skrämmande, tankar. Men det blev tydligt att kapitalismen som den är idag, inte är en bra kombination för framtiden. För det blev rätt tydligt att AI kommer förstärka saker. Extrapolera. Och det hade högst troligen resulterat i en ännu ojämnare och polariserd värld än den vi har. Kapitalism har svårt att hantera ett mer och mer automatiserad samhälle, det krävs sociala inslagg för att det ska fungera (som tex medborgarlön). Och kapitalism ger skeva incitament för de som utvecklar AI – vilket kan ha katastrofala effekter på en AI som blir superintelligent.

Finns det lösningar?

Men vad är lösningen, om dagens kapitalism måste anpassas? Hur gör man det?

En av tankarna som kom upp var att man löser det med Vision. Att visioner inom företagande, inom politik, och inom nya produkter är en viktig del. Att man använder de kapitalistiska spelreglerna som vi har, men strävar efter mer. Efter att uppnå ett visst syfte. Personer som Elon Musk är helt klart förebilder på den fronten.
Det behövs mer, betydligt mer, sådant. Personer som står för något, och tydligt kommunicerar det utåt, och långsiktigt arbetar för det.

Det är dock inte helt säkert det räcker. Eller att det fungerar i längden. Om man strävar efter mer än vad som behövs, kommer man då inte indirekt vara ineffektivare än de som bara strävar efter maximera vinst? Är detta långsiktigt hållbart i så fall?

Dock är det inte fel att testa detta. Vad finns det att förlora – att vi har skapat mer visionära bolag, mer visionär politik eller mer visionära produkter? Så jag tror det ligger ett ansvar på oss alla, att vara mer visionära. Att göra saker inte bara för att tjäna pengar eller bygga ett bolag eller vinna ett val. Utan att använda de normer och strukturer som finns i samhället, för att åstadkomma något ännu större. Något som hjälper mänskligheten framåt.

Tankar sen Borderland

I år var andra året jag var på Borderland, och innan dess var jag på Burning Man. Detta årets evenemang har dock berört mig mycket mer än tidigare. Det var en känslo-overload, som jag aldrig upplevt innan.

Nu efteråt har jag gått igenom en period av glädje och lycka, men också en period av lägre energi. Det brukar vara så – i en diskussion med några vänner insåg jag det är så vid alla tillfällen då man är i en mindre grupp nära varandra under intensiva dagar. Men det här är ändå intensivare än allt jag har känt tidigare.

Anna, en mycket bra person, har skrivit ett fantastiskt analyserande inlägg med en av anledningarna till det. Borderland, och andra sammanhang då man är i en öppen, välkomnande och nästan familiär grupp, lockar fram en sida av oss som vi, speciellt i vår nordiska värld, inte upplever i vår vardag annars. En sida av gemenskap, även om det inte helt känns som rätt ord. En sida av tillhörighet. På ett djupare, mer känsloladdat plan. Vilket är i direkt, och stark, kontrast med den individualism som annars är vår vardag.

I år var Borderland intensivare än någonsin. Därför är även kontrasten till individualismen som väntade på mig hemma ännu starkare. Och det känns.

Ur det hela väcks frågor. Är individualismen jag lever i bra? I vilken grad av individualism lever jag egentligen, jag som ändå bor i ett kollektiv och arbetar från co-workingspaces? Jag vill säga jag är bra på att öppna mig och släppa in andra – men är jag det, verkligen, eller har jag murar jag inte förmått att se själv? Och är det bra, eller dåligt?

Min stora lärdom från Burning Man och Borderland är detsamma som religioner vill förmedla: att ge villkorslöst är något vi människor mår bra av. Det som kan kallas för kärlek, även om ordet kärlek även innefattar många andra känslor. Detta är djupt rotad i oss tror jag, en del av “urmänniskan”, när vi gick längst havet vid Afrikas kuster, en gång i tiden. Jag tror det är en del i att hitta ett “syfte” i livet. Att ge. Utan att förvänta sig tillbaka.
Hur bra är jag på att ge villkorslöst, egentligen?

Behandla andra bättre än du själv vill bli behandlad

För att få en bättre värld, måste vi vara bättre mot andra än vad de är mot oss.

Jag tror den klassiska devisen “behandla andra så som du själv vill bli behandlad” är fel nämligen. Detta av anledningen att vi som individer ser vad vi själva gör och våra egna handlingar, men vi ser inte alltid andras handlingar. Så om vi gör saker för andra, kan vi lätt tycka att vi gör mer, av den enkla anledningen att vi inte ser vad alla andra gör för snälla saker mot oss. Eller att vi ser dem, men inte uppskattar dem lika mycket som de som gör dem tycker de är värda.

För att kompensera för detta inbyggda fel i våra hjärnor behöver jag som person vara snällare mot andra än vad de är snälla mot mig. Då blir det bättre, och även om man inte ser allt andra gör för en, kan man ändå göra bra saker tillbaka.

Och i värsta fall, är man för snäll mot andra. Det är en nackdel som jag inte har några problem med…

Hur jag minskar mitt CO2 utsläpp med en femtedel

Jag har länge gjort det medvetet om att det är bra, men det var först när jag såg den här artikeln som jag insåg hur stor skillnad det verkligen gjorde.

Jag slutade äta kött för några år sedan av två anledningar:
1) Det är dåligt för miljön
2) Det är onyttigt att äta för mycket kött (vilket vi svenskar gör).

Genom denna artikel på hd.se insåg jag dock hur mycket just köttet hade utgjort av min miljöpåverkan! I Sverige äter vi ca 85 kilo / år (2014). Detta är ca 25 kg nötkött, ca 35 kg gris, ca 20 kyckling och resten är annat. Baserad på om jag hade ätit kött som medelsvensson, hade det motsvarat att jag hade kört 3875 + 1260 + 360 = 5 495 km bil per år! Det är alltså som att jag hade åkt bil från Helsingborg till Stockholm 10 gånger! Eller motsvarande utsläpp på 920 kg koldioxid! För att vara kvar på medelsvensson spåret, så är genomsnittsutsläpp CO2 per capita i Sverige ca 4200 kg eller ca 4400 kg, beroende på hur man räknar. Det betyder att om genomsnittspersonen skippar kött minskar man sin klimatpåverkan med ca 20 – 22 procent! Det är en femtedel, eller mer! Enorm stor skillnad, och motsvarar en bra bit som att man inte åker bil alls! (bilkörning är ca 6000 kg CO2 per år per invånare)

Fotnot: Detta avser bara köttkonsumtion, jag äter fortfarande fisk, dricker mjölk och äter ägg. Hade jag inte gjort det hade jag minskat utsläppet ännu mer.
Ibland frågar mig folk hur det är med proteiner och så. Som livsmedelsingenjör känner jag ingen oro – det räcker med mjölk och ägg för att få i sig allt viktigt. Vill man veta mer, kan man läsa en överblick här.

Fotnot 2: Kött är, utöver det väldigt höga CO2 utsläppet, även dålig för miljön på grund av all antibiotika som används i köttindustrin. Det finns en hel rad aspekter på kötts miljöpåverkan.

Fotnot 3: Då jag inte åker bil väldigt ofta (jag har inget körkort) så släpper jag högst troligen ut mer än en femtedel mindre än genomsnittssvensken. Dock flyger jag nog lite mer – så hur mina CO2 utsläpp verkligen ligger till vet jag inte…

Fotnot 4: Ändrade titeln från “mindre förbrukning” till “minskar utsläpp” – en smart läsare påpekade att man ju inte förbrukar CO2, utan släpper ut det. Så var ju dumt skrivet av mig!