Vad ska man rösta på i regionen?

Rörande vad som är bra att tänka på om man inte vet vad man ska rösta i regionen / landsting.
[Disclaimer – jag har inte koll på allt, detta är baserad på vad jag har lärt mig hittills, jag rättas gärna om jag har fel i något!]

Regionen och landstingen har, i nästan alla fall, endast två stora uppgifter: sjukvården, och kollektivtrafiken. I Region Skåne är sjukvården den absolut största – av regionens 38 miljarder kronor, går 33 miljarder till sjukvården.

Så vilket parti du ska rösta för i regionen, är nästan helt avgörande hur du tycker sjukvården ska fungera. För kommunerna påverkar sjukvården väldigt lite, och även nationellt påverkar man inte sjukvården så mycket. Det är regionerna och landstingen som är sjukvården i Sverige.

Sjukvård

Alla partier vill ha fungerade sjukvård. Här är det viktigaste att det finns några saker som är politiska skillnader, varav en är den största är: vinster i välfärden och vårdval.
I blå regioner så som Halland och Jönköping är vårdköerna kortare än i röda, och en av anledningarna är att man tillåter fler privata utförare av vård att sköta den. Detta är bra för, då en av de största faktorerna för långa vårdköer anses vara brist på personal. Genom fler arbetsgivare än bara regionen / landstinget själv, kan löner ökas för de som jobbar, då de med en gång har mer än en enda stor arbetsgivare att arbeta för om de vill.

En annan skillnad mellan partier är digitalisering, och hur mycket man fokuserar på det.

Kollektivtrafik

Generellt är det här inte så stor skilland på partierna, vad jag har sett. Vinster inom kollektivtrafik verkar förekomma överallt, och det har inte varit på tal att regionerna ska driva bussbolag eller så, utan här verkar upphandlingar och konkurrens vara det vanliga – vilket jag tror är bra, speciellt på lokal nivå så som busstrafiken, där rätt många kan buda. Tågtrafiken är lite svårare, och här är det även mer komplext, med staten (trafikverket) som styr själva järnvägen och dess utformning, medans samordningen är regionen (så som Skånetrafiken), och sedan är operatörer (så som Arriva och DSB) är företag som budar på att styra tågen.

Jag har inte hittat större skillnader mellan blocken när det gäller kollektivtrafik. Alla tycker den ska bli bättre, men ingen har en solklar plan på hur, speciellt då det ofta kräver utbyggnad, vilket är nationellt styrt.

Rörande Skåne

Bor du i Skåne och ska rösta i regionvalet, vill jag starkt rekommendera att rösta på Centerpartiet, just för fokuset på effektiv sjukvård, och på digitaliseringen. Niels Paarup-Petersen är en fantastisk eldsjäl som brinner för att digitalisering inom vården behövs – som han ser som ett krav för en rättvis och kostnadseffektiv vård i framtiden.
I Region Skåne är det S som har styrt nu, och Region Skåne har i dagsläget en av de mest belastade sjukvården i Sverige, så en ändring där tror jag behövs.

Vad ska man rösta på lokalt?

Nu när jag är mer aktiv i politiken ser jag delvis hur det är väldigt mycket fokus i media på nationella saker, men lokalt är det svårt att veta vad partier egentligen vill, och kan bestämma. Så jag tänkte kan vara värt att ge lite inspel, som kan påverka i vad man ska rösta på i lokalvalet.

Så vad bestämmer politiker lokalt? Jag har delat upp i lite olika områden:

Miljö

Kommunal påverkansfaktor: rätt stor

Denna är komplex. Många saker bestäms lokalt, men många stora bestäms nationellt. Lokalt kan man med miljö tex: ställa krav på biltrafiken på olika platser, och alla egna fordon som kommunen har. Hur mycket cykelvägar ska byggas, och hur lätt är det för bilar eller bussar att komma fram är allt lokala saker. Ställa krav på lokala energibolag (som väldigt ofta är lokala) och hur de ska jobba med förnyelsebar energi eller fjärrvärme och liknande. Man kan även påverka miljön genom att tex använda köpa in miljösmart skolmat eller mat till alla äldreboenden, som är en väldig stor mängd.
Samtidigt är det mycket man inte kan bestämma. Koldioxidutsläpp och skatter av miljöskäl är tex inte lokala.

Företagande

Kommunal påverkansfaktor: rätt liten

Här är det lokala valet relativt oviktigt. Stora frågorna, som arbetsgivaravgift, företagsskatt, byråkrati kring företagande etc är allt nationella saker. Det som spelar mest roll här lokalt är praktiska saker så som: hur service-minded är det att få tillstånd från miljöförvaltningen att öppna en restaurang, eller hur enkelt är det att bygga ut sina produktionslokaler. En annan sak som påverkar mycket av lokalpolitik är hur mycket insatser som finns för att hjälpa nya företag att startas – innovationsmiljöer så som inkubatorer eller acceleratorer, stöd till Nyföretagarcentrum, och andra sådana initiativ. Mycket av detta avgörs på kommunal nivå (men finns en del statliga saker också, som tex inkubatorstöd)

Skolan

Kommunal påverkansfaktor: mycket stor

Detta är en väldigt stark kommunal angelägenhet. Både då man lokalt bestämmer om etableringen av nya skolor (och om det ska vara friskolor eller kommunala skolor), samt att kommunen är chefen över alla kommunala skolor. Så det är lokalpolitikerna som tillsätter vilka som jobbar på skolorna, och om skolor ska ha olika inriktningar, var skolor ska byggas och liknande saker. Dock bestämmer lokalpolitiken inte om läroplanen. Den bestäms av nationella politiken.

Migration

Kommunal påverkansfaktor: nästan ingen

Denna fråga är helt nationell, som bestämmer hur migrationen i Sverige ska gå till.

Integration

Kommunal påverkansfaktor: stor

Denna är delad. Mycket är nationella saker – arbetsinsatser genom arbetsförmedlingen är på nationella plan, stöd för SFI (svenska för invandrare) och liknande bestäms allt på nationella plan. Hur lätt det är att anställa och skära ner i verksamheten (LAS) bestäms nationellt. Men mycket görs även lokalt, av kommunens tjänstemän. Tex är SFI betalad och bestämd av staten, men utförs av kommuner eller genom kommunen av privata utbildare. Sedan har kommunen också ansvar för att så få personer som möjligt ska behöva få socialbidrag eller liknande, så det finns många lokala initiativ kring just integration för att se till att så många som möjligt kommer ut i arbete.

Men detta område är tyvärr komplext, då det styrs av en blandning av lokala och nationella initiativ, och dessa kan ibland t.o.m. motverka varandra, eller bara vara väldigt konstiga när man jämför dem. Detta är en av anledningarna till att integrationen går så trögt – ingen enskild part ”äger” hela frågan. (Det är lite liknande med skolan är min bild, där det är kommunerna som utför väldigt mycket, men läroplanen sätts nationellt och om inte den lokala skolan och nationella planen går åt samma håll, så blir det lätt väldigt fel)

[Det är också en av anledningar till att Social Business Lab gör flera saker med fokus på att just få personer som arbetar med integration att träffas och prata med varandra – ett sätt att lösa saker när man förstår vad andra gör.]

Sjukvård

Kommunal påverkansfaktor: nästan ingen

Denna avgörs nästan inte alls kommunalt. Sjukvård är den stora frågan i regionsvalet, och det lokala sjukhuset har inte kommunen med att göra, det styrs av regionen.

Äldrevård

Kommunal påverkansfaktor: mycket stor

Vård och omsorg, så som hemtjänst, det styrs dock kommunalt. Detta kan vara lite förvirrande, att det som gemene man kan identifiera för del av sjukvården är olika saker – där allt inom tex äldrevården är kommunalt. I en vanlig kommun jobbar majoriteten av alla anställda antingen inom skolan eller inom äldrevården. Så dessa två områden har väldigt stor påverkan lokalt.

Säkerhet

Kommunal påverkansfaktor: rätt liten

Här är det mesta inte lokalt. Polisen styrs nationellt, och den lokala politiken har inget att säga till om direkt. Dock kan den lokala politiken påverka trygghetsplanering i staden, genom att tex sätta upp fler lampor vid sträckor som upplevs otrygga, eller bygga om delar för att göra dem mer trygga. Men antalet poliser och var polisen är och syns kan lokalpolitiken inte påverka.

Infrastruktur

Kommunal påverkansfaktor: mittemellan

Stadens egna gator är lokala frågor, men regionstrafik så som pendeltrafik, tåg och motorvägar är nationella. Så här kan lokalpolitiken bara påverka lite, för det är ofta de större leden / järnvägen som är den stora begränsningen, och den är inte lokal.

Det finns många fler saker som kommunen påverkar, men jag ville välja ut några saker jag bryr mig om mycket eller som jag tror många bryr sig om, och belysa lokalpolitikernas roll i dem.

Hur går vi från dagens stuprörstänk till hållbara samhällen?

Denna post är inspirerad av att jag under sommaren blev inbjuden till en session om just samarbete kring de globala målen. Där, och under sommaren med andra människor, hade jag samtal om just samverkan både i små organisationer och på nationella plan. Alla pratar om samverkan, men varför sker det så långsamt, och hur lyckas man med samverkan?

Problem 1 – Du mäts inte på samverkan

Samverkan lider av huvudproblemet att vara ”nice to have”, istället för ”need to have”. Hur vet du om något är ”need to have”? Jo, det finns ett enkelt test: är det någon som är ovanför dig som blir sur om det inte görs? Om ja, då är det need to have. Om nej, då är det nice to have. Denna regel är ett enkelt sätt att veta om något är tillräckligt viktigt prioriterad i en organisation.

Att samverka med andra är en typisk sådan grej som alla tycker är bra, men som ingen blir sur på om det inte görs. Man tycker bara det är synd.

Lösningen på ett sådant problem är att göra det viktigare, internt. En lösning är att göra det till ett KPI som mäts i organisationen – att styrelsen kan bli sur på ledningen för att det inte har gjorts. Eller att ledningen kan bli sur på chefer för att de inte har prioriterat det högt nog.

Exakt vad som ska mätas, och hur, beror så klart på verksamhet. Det går att mäta antalet projekt som har gjorts med andra organisationer. Det går att mäta antalet andra organisationer man har gjort aktiviteter med, eller som har marknadsförts ihop. Men generellt är att mäta samarbeten som inte innebär att det är ett pengaflöde mellan parterna – för är det ett pengaflöde är det ofta en kund eller leverantör relation – vilket så klart är kärnan i de flesta organisationer. Men samverkan är att just mäta det som inte är direkt affärskritiskt kortsiktigt.

Att det inte mäts tror jag är kärnan till att samverkan är dålig. Jag har själv insett detta, och försöker införa mätvärden. Med Open SpaceMindpark till exempel, så mäter vi inte bara antalet event vi har gjort, utan även hur många andra organisationer som gjort saker hos oss, och vilka det är. Jag kan inse att mer sådant vore bra att mäta, även på andra plan.

Problem 2 – Träffa andra

Detta är dock ett betydligt mindre problem än det första, men är viktigt att lösa också. Det krävs mötespunkter för att hitta andra, det krävs forum för att få reda på ideer och inspiration.

För samverkan handlar just om att förstå världen runt omkring ens egna verksamhet – vad har andra problem med, vad försöker andra redan nu lösa. Vad kan vi vara med i, som är relevant för oss långsiktigt och där vi inte behöver göra allt själv?

Nyckeln till bra mötesplatser, är inte bara att blanda olika fält, utan även överaska och framförallt se till att skapa plats och utrymme för dialoger mellan personer som inte hade träffats annars.

Detta är en av anledningarna att jag är en stor fan av unconferences och co-creation – då skapas utrymme för djupare samtal och mer konkreta initiativ att ta vidare. Och detta är även anledningen att jag älskar det vi gjort med Camp Ven, Integrationluncherna, eller Sverige 3.0 – allt samtal med oväntade personer, förenade av ett intresse eller ett syfte, men helt olika organisationer, olika motivationer och olika engagemang.

Problem 3 – Empowerment

Samverkan, vare sig det mäts (eller som är tyvärr vanligt just nu, inte mäts), beror mycket på att få medarbetare att vilja samverka. Här finns en enorm styrka – för de flesta vill samverka! Extremt många medarbetare förstår vikten av att involvera omvärlden, hitta synergier och se den större bilden. Men detta dör ofta, just för att de inte mäts på det, och att det inte uppmuntras på grund av det. Det prioriteras bort.

Ge medarbetare all möjlighet till att följa de spår de själva ser som enkla samverkans möjligheter. Där finns kraften att göra saker. Initiativ som sker i ”medvind”, dvs att medarbetare själva vill göra det, är extremt mycket lättare och effektivare, än de som sker på order uppifrån.

Jag tror ju generellt väldigt mycket på empowerment, och det märks på olika sätt i alla mina verksamheter (även om jag också tycker det ofta kan bli ännu bättre). Anledningen till jag tror på empowerment är just att jag tror personer vill göra rätt sak. Låter man dem göra rätt saker, löser sig väldigt mycket.

EUs fyra friheter och varför vissa EU länder får mer finansiellt stöd

En fördel med att ha blivit intresserad i politiken är att jag börjar förstå tankarna med det system vi lever i – både kommunalt, regionalt, nationellt och inom EU. Jag har följt diskussionerna kring Brexit en hel del, vilket har gett mycket insikter. En av dem är EUs fyra friheter, som också kallas för ”den inre marknaden” – något som jag inte kände till i någon djupare detalj innan.

    Dessa är följande:

  • Fri rörelse för varor
  • Fri rörelse för tjänster
  • Fri rörelse för kapital
  • Fri rörelse för personer

Brexit är ett intressant exempel för att förstå dessa, och hur de hänger ihop. Varför behöver en Brexit deal innehålla dessa friheter, och varför måste en deal innebär att man bidrar till EUs budget?

Jo, för att fri rörelse av varor och fri rörelse av tjänster, gör att ett EU-lands företag kan sälja sina produkter eller tjänster i de andra EU-länder. Detta gör att länder med starka industrier (som Tyskland, Sverige och Storbritannien), får tillgång till stora marknader, varav en hel del, speciellt i östra Europa, inte har så starka inhemska industrier. Här finns rejäl risk att de starkare konkurrera ut de inhemska. Vilket är både bra och dåligt – bra, för invånarna i landet kan köpa bättre produkter eller tjänster till billigare priser. Dåligt, för det kan göra de inhemska slås ut helt och lägger ner, eller kräver att man satsar mer på att göra de inhemska konkurenskraftigare (vilket egentligen också är bra långsiktigt, men inte kortsiktigt).

I utbyte mot att de fattigare / mindre starka medlemsländer öppnar upp sina marknader, så får de den största delen av EUs budget. Dessa pengar går till att bygga bättre vägar, infrastruktur, skolor och massa annat som utvecklar länderna. På det sättet är EU ett enda stort utjämningssystem, så gynnar båda delarna – de starkare länderna får större marknader för sina företag, och de fattigare får stöd för att komma ikapp och utvecklas, så även de kan bli starka.

Men, frihet för personer är viktigt i denna med – för om inhemska industrier slås ut, så måste invånarna ha möjlighet att ta sig till de länder där industrierna finns och anställer, för att få jobb. Annars fungerar inte hela systemet.

En djupare inblick kan fås här, ett bra svar som ger många detaljer.

https://www.quora.com/Why-isnt-the-European-Union-asking-the-UK-for-a-good-trading-deal-when-they-need-the-UK%E2%80%99s-billions-in-imports-as-much-as-the-UK-needs-theirs

https://www.quora.com/Why-isnt-the-European-Union-asking-the-UK-for-a-good-trading-deal-when-they-need-the-UK%E2%80%99s-billions-in-imports-as-much-as-the-UK-needs-theirs/answer/Radu-Ogrezeanu-Ghica

Karsten – Centerpartist

Det har blivit tydligt för mig att jag drivs av viljan och känsla av ansvar att förbättra den värld jag lever i. Jag har hittills gjort det främst som företagare, men till del också genom föreningar och andra communities.

Jag har nu börjat bli intresserad i den delen av samhället som jag inte har varit insatt i tidigare: politiken, och hela dess komplexitet.

Jag har alltid varit lite politisk insatt, men det är främst kring visa sakfrågor. Jag stöttade Piratpartiet när det var en större kraft, jag har röstat Moderat, Miljöpartiet och Centerpartiet tidigare.

När jag funderade på att engagera mig mer i politiken, undersökte jag visa partier mer, och insåg rätt snabbt att Centerpartiet var det som var närmst vad jag tyckte. Det är inte perfekt, men en insikt jag fick i samtal med andra vänner som är politiskt eller har varit, är att det inte finns perfekta partier – men är man aktiv i en kan man påverkar partiet till att bli mer som man själv hade velat.

Det som gör Centerpartiet som bästa alternativ för mig är dess fokus på miljö, medmänsklighet och företagsamhet. Jag tror på just denna kombination för att förflytta Sverige framåt. Vi är ett land som har det fantastiskt bra – nog ett av världens bästa länder i dagsläget. Men det betyder inte vi kan vara lata och luta oss tillbaka, utan det finns mycket saker som kan förbättras, och mycket som behöver utvecklas vidare.

Så mina tankar är nu att se hur politiken funkar i verkligheten, på lokal nivå i varje fall, och att vara med och försöka få till så bra beslut som möjligt.

Vill man stötta mig i detta, får man gärna göra det – genom att rösta i valet!

Hur mycket vatten förbrukas i Sverige, och hur mycket regnar det?

Jag blev nyfiken hur det är med regn och nederbörd. När det denna vår varit en väldig torr och varm period, har detta kommit på tal. Så jag tänkte: hur mycket är egentligen Sveriges “vattennetto”, dvs mängden vatten som regnar ner varje år vs mängden vatten som används av befolkningen…

Lite googling gav lite galna siffror, men väldigt intressanta:

  • Snittnederbörd: minst 500 mm / år (vilket betyder: ca 500 liter per kvadratmeter per år)
  • Snittförbrukning vatten (sötvatten): ca 150 liter per dag per invånare för hushåll, ca 650 liter per person totalt inkl industri och lantbruk

Detta ger: dagligen regnar det ca 62.000 liter (!) per invånare (!)
Låter väldigt stor mängd, men räknade om siffrorna på flera sätt, fick samma slutsats. Värt att notera de 650 liter per person som vi förbrukar ligger för allt i Sverige – produktion utanför Sverige räknas inte, dvs allt vi importerar är inte med (och allt vi exporterar borde egentligen dras bort). Det sägs ju att tex ett par jeans kräver 10.000 liter vatten, eller att ett kilo kött kräver över hundra liter vatten. Så vi förbrukar egentligen mer än bara det vatten som förbrukas på Svensk mark.

Lokalt i Helsingborg?


Jag gjorde även en fördjupning, kring vatten mer lokalt, i Helsingborg. Här är siffrorna följande:

  • ca 400 mm regn i Helsingborg per år
  • ca 425 km2 yta

Detta ger ca 170.000.000.000 liter regn per år = ca 465.000.000 liter per dag.
Per invånare ger det ca 3.000 liter vatten per dag som det regnar, i genomsnitt.
Skulle man bara ta urbana delen av staden, som är ca 40 km2 yta (och typ största delen av invånarna) är skulle det bli ca 300 liter vatten per dag. Vilket är relativt nära den förbrukning av vatten som vi har urbant, dvs hushållen, en del av industri och annat.

Hur mycket vatten förbrukas egentligen?

Hittade följande siffror när jag grävde ner mig, om just männgden vi använder. Enligt SCB är det totalt 2.431.000.000.000 liter sötvatten som används totalt i Sverige per år. Detta ger 243 000 liter per invånare, ca 650 liter per dag. Enligt SCB är hushållens del av den totala sötvattenförbrukningen bara 23%, vilket ger ca 150 liter., vilket är den siffra jag stötte på mest i början när jag undersökte detta.

Årskrönika 2017 med siffror och inblick: ett händelserikt år

Nu är 2017 slut. Och det har hänt mycket, som varje år. En större förändring företagsmässigt är att jag rent administrativt ändrat en del saker under året. För med åren har jag blivit involverad i fler och fler företag, och det har bara byggts på, ett efter ett. Nu var det dags att lite se över allt, och i vissa fall “renodla” företag – för ibland har ett bolag drivit flera mindre verksamheter. Ett resultat av det blev också att jag bytte moderbolag, och gav det även ett “riktigt” namn. Bolagsgruppen heter från och med nu Everywhere Group (som spånades fram under en fantastisk promenad med grymma Caroline). Dock godkände inte bolagsverket Everywhere Group AB som namn (det var för likt andra bolag), och inte heller de rad med liknande-men-ändå-inte-likadana varianter jag skickade in som förslag…. Så till slut blev det ett mycket mer praktiskt bolagsnamn: Överallt Grupp AB. Men jag kommer utåt fortfarande kalla det för Everywhere Group, det liksom låter lite coolare….

Varför skriver jag detta inlägg?
Syftet med dessa årskrönikor är en blandning av princip och nytta. Jag vill vara transparent, så transparent som möjlig (därför kan man tex se min kalender online här). Transparens tvingar mig att vara ärlig (speciellt mot mig själv) och tänka på vad som är bäst, på riktigt. Det tycker jag om. Därav princip, att jag vill göra detta. Sedan är det också nytta. Jag gör så många saker, att få runt mig vet om allt jag gör. Detta är ett sätt för mig att förmedla för de jag jobbar med eller träffar, att veta vad som händer i alla andra projekt. Vilket underlättar för att hitta synergier eller underlättar projekt.

Siffror och inblick
Då denna krönika innehåller en hel del siffror (då alla årsbokslut är klara nu, även om nästan alla mina bolag har finansiella året september till augusti), har jag tidigare år börjat med min privatekonomi. Så även i år tänkte jag då.

Karsten, privatekonomi

Jag tänker sällan på min privata ekonomi, men jag inser när jag reflekterar över året att min privata ekonomi under 2017 har varit ansträngd. Jag har haft en låg lön från universitet för det uppdrag jag gör där (det är en dag i veckan, lönen är 6.000 kr för det). Samt en del lön från mitt holdingbolag. Men i år har jag även investerat pengar i flera av mina egna verksamheter (Wellbefy har jag gått in med 87.000 kr i för att kunna ta det framåt, och Social Business Lab har haft det tufft likviditetsmässigt under delar av året, och med School of Coffee förvärvade vi en mindre e-handel, så det behövde det bolaget runt 300.000 kr också, även om majoriteten av det kommer från ett banklån). Dessa pengar är inte mina privata pengar, men från holdingbolaget, och det gör att jag haft relativt lite utrymme att göra annat eller betala någon vettig lön till mig. Jag försöker egentligen ha en lön på 20.000 kr i månaden, som skyddsnät ifall något händer, men under 2017 har jag inte kunnat ha det. Men jag har fortfarande ett väldigt lågt behov av pengar privat, så jag har klarat mig. Och jag älskar mitt liv, så jag trovs bra med hur jag bor och min vardag och helger. Så även om den varit ansträngt, upplever jag det inte i vardagen.

Men ok, hur har det gått med alla bolag då? Här är en sammanfattning, denna gång ihop med de ansvariga för de olika delarna, som jag involverad för att ge en så bra inblick som möjligt.

Ordningen på verksamheterna är efter hur länge de har funnits. Då vissa dock bytt skepnad rätt kraftigt under åren, är detta lite diffust med. Men detta nedan är ungefär en rättvis korrekt ordning…

Contentor

(Officiellt namn: Contentor Next Level AB, Contentor AB och Contentor Marketing AB)
Ansvarig: Hampus, Rebecca och Linnea

Inom Contentor händer det mycket just nu och har hänt mycket senaste månaderna. Rebecca har valt att gå vidare, Hampus kommer nu under 2018 ta och kliva in i CTO rollen och Linnea slutade i höstas. Men det har förstärkts på många sätt: Sofia Franzén tog över efter Linnea för Contentor Marketing, och Rabie Salem kommer in som ny VD. I samband med det hela blir även alla tre bolag ihopslagna, och det blir framöver bara ett bolag: Contentor AB. Detta är förändringar som gett ett starkt team och mycket potential, men kortsiktigt ger det utmaningar, framförallt en finansiell dipp. Men jag är väldigt optimistiskt för framtiden i denna verksamhet. Rebecca fick sammanfatta 2017, ur hennes perspektiv:

Contentors år började riktigt bra med toppnotering för vårt första kvartal. Vi integrerade de första stora kunderna i API‘et och självförtroendet var gott inför årets budgeterade ökning med 40% tillväxt. Fler och fler dialoger kom att handla om just tekniken – så vi fick snabbt ett kvitto på att investeringen vi gjort under föregående år var helt rätt i tiden.

Det som blev lidande under året var de operativa rutinerna – vår modell för projektledning fick revideras flera gånger under året i takt med den ökande volymen. Alla förändringar och beslut vi tog bottnade i tänket att detta ska hålla för “x 10” i omsättning och inte bara för att släcka bränder.

Rollerna i det närmsta teamet (Jonna, Dennise och Lotta) fick alla utökat ansvarsområde och tillsammans rodde vi i land den satta budgeten.

Fun facts:

  • Vi levererade 3.000.000 ord i snitt per månad
  • Under året öppnade inga nya språk/språkkombinationer, volymer på nya förfrågningar uteblev eller var för små.
  • Det vanligaste språket vi skrev på var norska
  • Snittet på antal löner låg runt 110 st per månad
  • Frilansare uppgick till i snitt 5 st per månad
  • Mellan 70 – 90 kundfakturor skrevs per månad

Lärdomar:

  • Fortsätt gräv där du står innan kosan sätts i ny riktning – stagnerar det, gräv ännu djupare innan du byter fokus
  • Sluta inte förvånas över hur mycket människor växer med ansvar
  • En tvåtusenkronors-monter kan bli mer uppskattad än den dyraste på en mässa om du bjuder på vettigt och relevant innehåll

Finansiell inblick
Hela Contentor omsatte 18.874.000 kr under verksamhetsåret september 2016 – augusti 2017. Det blev på det stora hela en förlust på -140.000 kr i alla bolagen ihop. Målsättningen är tillväxt i bolaget, så vi vill återinvestera alla pengar som tjänas i verksamheten och kunna anställa fler personer eller investera i teknik och annat som ökar möjligheterna.

Mindpark

(Officiellt namn: Open Community Concepts AB)
Ansvarig: Helene

På Mindpark har vi haft ett fantastiskt år med bolagets högsta omsättning sedan starten, på ca 7 miljoner. Det har varit ett händelserikt år med 181 event på Open Space, utförda av 85 olika aktörer med totalt 4521 deltagare.

Under sommaren arrangerade vi Camp Ven för andra gången. Denna gången på just Camp Ven på Ven med 52 deltagare. Camp Ven är en unconference där deltagarna själva sätter programmet. Vi har skrivit en bloggpost med reflektioner kring eventet också.

Co-working spacet har varit fullt uthyrt och i en enkät som gjordes i december svarade 87,3% att de tycker att stämningen är toppen. Vi har skapat en communitypott där medlemmarna får möjlighet att göra värdeskapande projekt för att skapa en ännu bättre arbetsmiljö och stämning.

Caféet har fått ett nytt koncept där vi satsar ännu mer på vegetariska alternativ. Efter att börjat året med att omsätta på tok för lite har vi de senaste 4 månaderna börjat se en vändning där caféet nu omsätter på en nivå som det bör. Caféet gjorde faktiskt också sin bästa månad någonsin i november med en omsättning på drygt 124 000 kr. Vi har sedan hösten även ett alkoholtillstånd för slutna sällskap, vilket ger oss möjlighet att sälja alkohol vid olika event. Detta har också gjort att vi har haft möjlighet att bredda konferenserna till att även ta emot stora sällskap på middagar. En av dessa kvällar var i samband med att Johnson & Johnsson hade innovationskonferens hos oss för 100 personer.

Samtidigt som verksamheten har rullat på som tåget så har vi rent organisatoriskt haft det rörigare, med en hög omsättning på personal och många ny på olika positioner. Detta har inneburit en högre belastning på personalen i övrigt. Det har varit tufft många gånger och jag har insett hur viktigt det verkligen är att ha rätt person på rätt plats och att omge sig med ett bra team.

Finansiell inblick
Bolaget har under verksamhetsåret september 2016 – augusti 2017 omsatt 7.013.000 kr. Resultatet blev 281.000 kr, varav de flesta går till Collaboration Concept för utveckling av verksamheten. Överlag ett hälsosamt år, marginalen lite låg med tanke på omsättningen, men bra och stabilt på alla sätt.

Camp Ven 2017 by Erik Starck
Camp Ven blev fantastisk även detta året. Bild av Erik Starck

Campus Webbyrå / Student Network

(Officiellt namn: Student Network AB)
Ansvarig: Maria

Student Network och Campus Webbyrå har tuffat på som tidigare under 2017. Emellanåt har det varit kämpigt i och med små marginaler och ganska låga priser mot kund (just eftersom det är studenter som är konsulterna).

Sedan början på 2017 har mer än 40 studenter arbetat, varav cirka 75% även påbörjade sin anställning under 2017. Mer än 50 uppdrag har blivit färdigställda inom webbdesign, grafisk produktion, marknadsundersökningar, digital annonsering, events och mycket mer.

Under hösten har en del av våra tankar gått kring hur företaget ska bli så hållbart som möjligt. Första halvan av verksamhetsåret 2016/2017 gick inte särskilt bra, ekonomiskt sett, men arbetet under denna tid satte fart på en del som vi sedan kunde skörda under hösten. En svårighet som också är tjusningen med bolaget är att konsulterna faktiskt är studerande. Det innebär att personalomsättningen är högre än i andra bolag (p.g.a. flytt, praktik, utbytesstudier och såklart avslutande av studier), varje ny person som anställs är en ny tillgång som har kunskaper som vi kanske inte hade i bolaget innan, men samtidigt försvinner det en tillgång som är upplärd, van vid arbetet och ledarskapet.

Siffrorna från året måhända inte vara helt svarta, men vår förhoppning är att vårt arbete ska ge ringar på vattnet i och med nya kunskaper och större nätverk, både hos studenter och kunder.

Finansiell inblick
Bolaget har senaste åren haft en låg omsättning, så även verksamhetsåret september 2016 – augusti 2017. Omsättningen hamnade på 392.000 kr, vilket är något lägre än året innan. Men hösten 2016 var tuff för verksamheten, där det av oklara anledning inte blev mycket uppdrag alls. Så nästan all omsättning var under våren och sommaren. Bolaget har också gjort en, relativ, stor förlust, just för det var en så dålig höst. Resultatet för verksamhetsåret hamnade på -216.000 kr. Väldigt hög förlust med tanke på omsättningen. Men bolaget har kapital sedan innan, så det hotar inte bolaget på ett kritiskt sätt, men det är så klart tråkigt göra en så stor förlust. Men detta verksamhetsår ser redan bättre ut, så detta året borde ge betydligt mycket bättre siffror.

Rescued Fruits

Här har jag lämnat bolaget i stor utsträckning, jag är bara en minoritetsägare nu. Cecilia, som var med och drog igång verksamheten, valde under 2017 att lämna, och vi har en ny VD på plats nu. Bolaget är i en väldigt spännande fas, där omsättningen kommit till en stadie som ger stabilitet (finansiella året 2017 landade på lite över 5 miljoner kronor), och teamet i bolaget är starkt och väldigt drivande. Men för egen del är jag inte operativt involverad på något sätt, jag är bara stolt och glad varje gång jag ser en flaska Rescued, över att jag har varit med och sett denna idé bli verklighet.

Finansiell inblick
Detta är det enda bolaget som har verksamhetsåret januari – december, så här är bokslut inte klart än, så jag kan inte ge exakta siffror här än.

E-commerce Park of Sweden

Ansvarig: Amelie / Elin

Denna verksamhet är i en fas där Amelie varit föräldraledigt större delen av året, vilket gör att verksamheten är mer förvaltande nu än den varit tidigare år. Men det fortsätter så klart hända massa saker. Fokus har varit på att få alla nya lokaler att fungera och att växla upp både inkubatorverksamheten och antalet bolag omkring parken.
Vi flyttade under maj månad in i fler lokaler i byggnaden vi är i, och har under året tillkommit ett antalet bolag hos oss i kontorsdelen. Även om några bolag har vuxit så pass mycket att de har lämnat oss, så som INF och Yogia, så ser vi det egentligen som ett gott betyg, även om det är tråkigt. Men det dyker upp massa nya kul bolag hela tiden, vilket gör att det alltid händer saker.

E-handelsinkubatorn har varit igenom flera ändringar under året, och Peter Höjman som ledde det under 2016 och början av 2017 lämnade för att satsa på sin egna nya e-handel, som växte snabbare än han trodde. Dan hoppade under hösten in som inkubatoransvarig, och nu har e-handelsprofilen Maria Richardsson tagit över. Det har varit väldigt många spännande bolag i inkubatorn, totalt har 18 bolag blivit antagna under 2017, och det är intressant att se hur det går för dem efter att programmet är klart. Många har fortsatt träffas även när deras tid i inkubatorn varit färdig, vilket jag ser som ett riktigt starkt tecken på att vi har gjort ett bra jobb – att bygga en gemenskap och en kultur av att hjälpa varandra och dela kunskap. Det börjar även bli väldigt intressant att se hur inkubatorbolagen utvecklat sig med åren – den första batchen av inkubatorn, som då endast bestod av 4 bolag, har nu gett upphov till så starka bolag som Northern Spirits och Quickbutik. Och från senare batcher börjar andra bolag som INF och Yogia växa fram. Känns stort att veta vilken roll vi har spelat i deras tillväxt.

Utöver det har även lagerlösningen rört sig framåt, där vi har både enkla lager för nystartartade på parken, samt en TPL (tredjepartslogistik) lösning ihop med E3PL.

Finansiell inblick
E-commerce Park har omsatt 2.182.000 kr under verksamhetsåret september 2016 – augusti 2017. Resultatet blev 86.000 kr. Då detta fortfarande är en verksamhet under uppbyggnad är det bra att det varit ett stabilt år, även om det under året inte alltid känts så. Men allt återinvesteras i verksamheten, och vi har en bit kvar till vår vision är uppnådd: att vara den starkaste platsen för nordisk e-handel.

Nybryggt / Scandinavian School of Coffee

(Officiellt namn: Service Supply Scandinavia AB)
Ansvarig: Agnes

Denna verksamhet har det hänt mycket med under 2017. I början av året tog vi över e-handeln kaffemaskiner.se, som under året blev omdöpt till nybryggt.nu. Detta var för att ge stabilitet till verksamheten, som främst arbetar med kurser kring kaffe och baristayrket annars. Men vi har länge vetat att baristakurserna i sig själva ger för lite arbeta för att vara ett helt eget stabilt bolag, så att komplettera med e-handeln är planen för att låta verksamheten växa och bli långsiktigt stabil.

Det hela har dock inte helt gått som förväntat. Jag skrev en längre bloggpost om det här, inklusive utmaningen med att byta namn (och domän) på ens verksamhet.

Här finns det en rad utmaningar kvar, men jag är väldigt hoppfull att 2018 blir ett starkare år än 2017 i denna verksamhet.

Finansiell inblick
Bolaget har haft en omsättning på 312.000 kr, på både utbildnings och kaffedelen. Det har under året dock inte gått ihop sig, så resultatet har blivit -73.000 kr. Men då året även inneburit inkromsövertag av e-handeln som till del påverkar resultatet, är resultatet ändå helt ok. Men vi har en uppförsbacke framför oss, som vi ska ta oss uppför.

Social Business Lab

Ansvarig: Calle Norling

Året med SBL har varit en strid ström av projekt, insikter och nya relationer. Sedan februari 2017 har vi engagerat över 300 personer i event i Helsingborg, Stockholm samt under Almedalen med fokus på att effektivisera integrationsarbetet. Vi har hjälpt 24 personer att få en mentor eller praktik i Sverige. Vi har skapat flera projekt med fokus på att öka intresset och kunskapen inom programmering, där vi engagerat över 50 personer i över 30 träffar för båda barn och vuxna. Ytterligare en rolig nyhet är den kurs inom Front-End-utveckling som vi startats nu i februari 2018 tillsammans med Komvux Helsingborg. Detta är ett pilotprojekt med 30 deltagare som går en 20 veckors kurs. Går den bra (vilket det känns som just nu), är förhoppningen att kunna skala den i flera städer i Sverige.

Tre egenskaper vi tar med mig in i 2018:

  • Lyhördhet för integrationsarbetets komplexitet. Antalet aktörer som vill och bör engagera sig är många och att föra samtal med dessa vill jag påstå ger bättre kunskap och därmed mer välgrundade beslut.
  • Tålamod för att saker tar tid, i synnerhet i komplexa processer.
  • Tillit för kollegor och partners där delaktighet och transparens är grundläggande för goda samarbeten.

Finansiell inblick
Omsättning i detta bolaget är lite svårt att se, då det var en del av en annan verksamhet under delar av året, och som egen verksamhet är det relativ nystartat. Men under förra verksamhetsåret (som är september 2016 – augusti 2017), så var omsättningen 266.000 kr, och resultatet 87.000 kr. En stor del av resultatet är dock intäkter för projekt som vi sedan genomförde under hösten, så det är inte helt rättvisande.

Wellbefy

Ansvarig: Sandra

Under 2017 fokuserade Wellbefy främst på tre saker: testkunder, investering och ny branding. Motiomera hette bolaget fram till augusti 2017 då vi bytte till Wellbefy, och även starta som ett nytt aktiebolag rent organisatoriskt. Ett namnbyte som främst grundade sig i bolagets vision med att stärka människors hälsa. Vilket vi har valt att göra genom organisationer och deras arbetsmiljöarbete. Vårt gamla namn passade inte längre in i vad vi ville uppnå eller leverera till våra kunder. Från att leverera en bra punktinsats till våra kunder med aktivitetstävlingar ville vi göra mer. Vi utvecklar därför ett smart arbetsmiljöverktyg som hjälper ledare och organisationer att arbeta systematiskt och långsiktigt med personalhälsa, som inkluderar funktioner så som smarta medarbetarenkäter.

Det senaste halvåret har vi haft ett stort fokus på investering. Då investering har varit en viktig pusselbit för vår del för att kunna ta oss dit vi vill. Sedan Sandra började arbeta heltid i bolaget februari förra året så har vi haft en del milstolpar. Vårt första mål var att stänga investeringen i slutet på september, vilket vi inte lyckades med. Det var även så länge våra pengar skulle räcka – trodde vi. Efter flera bra sälj- och insatser så har vi klarat oss på de pengar vi har fått in. Dock har inte pengarna räckt för att täcka upp den nya utvecklingen till fullo. Vår andra milstolpe för att få en investering var december. Eftersom vi inte lyckades att stänga vår investering i september så satte vi sista december som ett mål. Hösten var tuff och mycket tid la Sandra på att pitcha på flera event och många möten med investerare. Totalt sett under 2017 har vi haft personliga dialoger och möten med cirka 60-tal investerare. Men efter vår första investerare hade gått in i slutet på oktober så löpte det på bra och vi fick snabbt in 850.000 kr av 1.000.000 kr som vi sökte. Men av någon skum anledning blev det ett stop i december och den sista pengarna var svåra att få in. Bra dialoger var uppe med julledigheten gjorde det svårare. För vår del ville vi hålla fast med att ta in 1.000.000 kr och om vi inte lyckades få in det genom investerare så skulle banken bli ett alternativ. Slutet på januari fick därmed bli den sista deadlinen för vi var tvungna att gå vidare och lägga mer fokus på sälj och kommunikation. Vi lyckades att stänga vår investeringsrunda på 1.100.000 kr och är nu mer än redo att köra järnet under 2018.

Testkunder har självklart varit en viktig puck under året. Testa vår tjänst i en mindre skala för att se behov och nyttjandet av tjänsten, vilket vi har gjort innan vi startade utvecklingen på allvar. Vi har även fina dialoger uppe och ett intresse från kunder som vill testa tjänsten vid lanseringen i mars.

Finansiell inblick
I detta bolaget är omsättning egentligen inte så intressant. Vi hade en omsättning på 98.000 kr under verksamhetsåret som slutade augusti 2017. Resultatet blev -213.000 kr. Men då detta är ett bolag i uppstart och investering varit i fokus för att säkra framtiden, så säger egentligen inte omsättningen eller resultatet så mycket.

VentureLab Helsingborg

Ansvarig: Agnes / Saga

Detta är inget bolag jag har dragit igång, utan istället min anställning på universitetet, där jag leder ett litet team för att arbeta med studentinkubation. Agnes är den som varit mest involverad under 2017, så jag bad henne sammanfatta tankar kring året.

Eftersom VentureLab Helsingborg startades bara varit igång i några månader innan 2017 började, var början av året en uppstartsfas. Fokuset har därför också till stora delar under året varit att etableras i det entreprenöriella landskapet, visa att vi finns och skapa samarbeten med andra organisationer.

Det har gjorts flertalet inspirationsevent – elva stycken för att vara exakt, varav två var av större karaktär. Vi beräknar ha nått ut till 629 studenter under våra event vilket var att dubbla årets mål. Andra mål som antalet affärsrådgivningar var färre än beräknat då vårt mål var 30 medan utfallet blev tolv timmar. Utöver det har vi experimenterat med olika strategier för att nå ut med blandade resultat, men under hösten hittade vi en kombination som ledde till mer uppmärksamhet.

På flera sätt har vi under året nått de stora av våra mål och utvecklats framåt men nu är det dags för en ny fas. Även om vi lyckats nå ut till fler studenter så är vi nu i ett läge där vi måste gå tillbaka till vår kärna – att få studenter att våga starta företag/organisationer/projekt. Utmaningen framåt blir att skifta fokus från att nå ut till att få studenter att faktiska starta något eget.

Finansiell inblick
Då det inte är ett bolag på det sättet finns ingen inblick att ge. Jag ska erkänna och säga jag vet inte ens vad budgeten egentligen är – för jag ser inte alla kostnader. Utan en del kostnader är kopplade till event och evenemang, men de största kostnaderna är personaltimmar, och där vet jag inte ens vad vi alla har i lön eller vad lönekostnaden är, eller hur universitet räknar med administrationskostnader.

Collab Concepts

(Officiellt namn: Collaboration Concepts AB)
Ansvarig: Sanna

Det är Sanna som är ansvarig i detta bolag, som efter många år som VD på Mindpark nu har tagit denna affärsutvecklande roll.

I augusti 2017 startade jag och Sanna ihop med Dan Nilsson upp Collaboration Concepts AB. Bolaget är i grund och botten ett moderbolag till Mindpark Helsingborg, E-commerce Park samt Mindpark i Malmö som vi öppnar i Hyllie januari 2019. Collab kommer i förlängningen bli moderbolag till nya platser vi planerar att öppna utöver dessa tre.

Utöver att verka som moderbolag är det även Collab som ansvarar för expansionen av våra två varumärken och verksamheter Mindpark och E-commerce Park. Här är det Sanna som håller i trådarna och det ser ut som att 2018 kommer bli ett väldigt spännande år!

Utöver expansionsplanerna gör Sanna även en del konsultuppdrag rörande kollaborativa kontorsmiljöer, hur man skapar ett co-working space etc. Här har det varit en rad mindre uppdrag under hösten och det ligger en del uppdrag i pipeline för våren, bl.a. för 2 st kommuner och ett större fastighetsbolag.

Finansiell inblick
Detta bolag är så pass nytt att inga siffror finns än. Men omsättningen är låg, då det främst är konsultuppdrag.

Andra projekt / åtaganden

Utöver de ovan är jag som alltid involverad i en rad andra. Här en inblick i de flesta:

The Goals / Internationella Stiftelsen Young Masters Program
The Goals är en stiftelse med syfte att förändra hur barn och unga runt om i världen lär sig om hållbarhet. En stor mission, och jag är stolt över att under året ha blivit ordförande här och att leda detta gänget. Kul och stort, och tycker om det globala perspektivet som finns här.

Campus Vänner
Detta är en lokal Helsingborgsförening där jag sitter med i styrelsen, som berör att underlätta kopplingar mellan näringslivet och universitetet. Många utmaningar här, och ett område jag ju har bra insikt i, i och med alla åren med Student Network.

Pecha Kucha Night Helsingborg
Detta fantastiska koncept har jag varit med och drivit vidare under året, ihop med en rad andra volontärer. Jag älskar formatet och de inspirerande kvällar det blir med detta koncept. Häng på på vårt nästa event!

Oresund startups
Denna sida har jag fortsatt driva vid sidan av. Under 2017 har Maria varit den som gjort mest med sidan, och hur det blir framöver nu är inte bestämt. Jag tycker om att skriva och jag tycker om det värde det ger regionen att lyfta upp saker på engelska. Så detta är kul, men tråkigt det inte går att göra någon tydligare affärsverksamhet av det.

Nyföretagarcentrum Skåne Nordväst
Denna stiftelse har jag finansiellt stöttat sedan jag själv fick hjälp med att sätta igång, och sedan ett tag tillbaka är jag med i styrelsen nu. Detta är en bra verksamhet, och man är stolt över de hundratals företag man hjälper årligen att starta. Viktigt för samhällsutvecklingen att nyföretagandet fortsätter och att så många som möjligt lyckas med sina företag.

Malmö startups / Growhbg
Denna förening är jag fortsatt aktiv i, och den fortsätter göra många bra saker för det skånska startupvärlden. Mycket sker i det dolda, genom att helt enkelt sätta folk i kontakt med varandra och bidra med intros för riskkapitalsföretag och liknande. Men en del saker syns mycket också, så som Startup Live träffarna, där 1000+ personer träffas för att prata startups och tillväxt. Kul och viktigt.

Öresund Fintech
En nystartat förening som kom ur att flera bolag runt omkring Mindpark och i startupvärlden pratat om att det sker mycket inom Fintech, men det syns inte. Joachim Samuelsson är nyckelpersonen som drog igång det hela, och satte alla de berörda personerna i kontakt med varandra. Har mynnat ut i en serie med träffar med olika inriktningar, och som haft fokus på att deltagarna lär sig av varandra också, och inte bara lyssnar på föredrag. Lite experimentellt att inom ett ämne som involvera finanssektorn att ha träffar med fokus på co-creation, men även det fungerar.

Floe – Föreningen Logistisk Och E-handel
Detta är också en nystartat förening, eller ja, en förening vi har tagit över och breddat fokus på. Ursprungligen hette föreningen CeLIT, och hade fokus på IT och logistik. Men nu är det bredare, och heter Floe. Det inkludera nu även allt inom e-handel, och att vara verksam i hela södra Sverige. Syftet är att dela kunskap i regionen kring frågor som rör e-handel och logistik, och att även kunna vara ett språkrör utåt för dessa typer av frågor. Drogs igång på allvar först slutet 2017, så 2018 kommer bli ett viktigt år här.

Saker jag har lämnat under året

Jag får ofta frågan hur jag hinner med allt, och det gör jag så klart inte. En del saker lämnas därför, ibland som medvetet val, ibland av ren tidsbrist, ibland av att mitt intresse ändrats. Jag har dock en tendens att hänga kvar i saker, vilket jag tror är en styrka ibland och en svaghet ibland. Under 2017 har jag gått ur eller skalat bort flera saker:

CreativeLab
Älskar det kreativa skapandet, och detta gäng som är helt klart organiserad på ett annorlunda sätt, har under året “hittat till” #pixlapiren, och lämnat Think Open Space lokalerna. Det är lite tråkigare pga det i lokalerna, men jag blir glad av alla skaparglädje och alla udda / knassiga / kul projekt som görs ute i Pixlapiren. Men jag är själv endast en sporadiskt gäst där nuförtiden, har inget engagemang i föreningen och är inte heller involverad i något projekt.

Young Entreprenuers of Sweden
Denna makalösa fantastiska förening av drivna människor är jag inte längre så djupt involverad i som tidigare. Jag satte upp strukturen för alumniverksamheten, och kommer hjälpa till lite där, men överlag är mitt engagemang mycket lägre. Vilket på ett sätt känns tråkigt, men det är viktigt andra tar plats i denna förening för att den ska förbli just young.

Utöver det

Året har utöver det varit precis lagom galet, kaotiskt och lärorikt. Jag har som mål att varje dag göra två saker:

  1. Skratta
  2. Lära mig något

Jag mäter inte det varje dag, men jag tror jag uppfyller det nästan varje dag i varje fall.

Digital kompetens för framtiden i regionen

En av de sakerna jag lägger tid på är att kompetensförsörjning i regionen blir så bra som möjligt för startups och tillväxtbolag. Det gynnar båda mina egna företag, men även hela näringslivet här. Överlag är det väldigt bra – det är sällan mina egna verksamheter har svårt att hitta kvalificerade personen. Men ett av de bristerna jag har och ser är främst inom digital marknadsföring och webb – här har både mina egna bolag, men framförallt många företag runt omkring mig, ett större behov än vad det finns arbetskraft. För att lösa detta har vi i vår verksamhet Campus Webbyrå bestämt vi ska fokusera på just hitta bra talanger från Lunds Universitet, och ge dem rätt kringkunskaper för att lättare kunna skapa skillnad i näringslivet. Det rör sig om att ge dem uppdrag kring att bygga hemsidor och att sätta upp en e-handel – men framförallt kring marknadsföring i den digitala tidsåldern. Det innebär allt från sociala medier till sökmotorsoptimering och annonsering i digitala kanaler. En kunskap som studenterna ofta inte får praktiskt från universitetet, men som när de får uppdrag med det de lätt och snabbt kommer in i.

Målsättningen är att studenter redan under studietiden arbetar inom dessa områden med enklare uppdrag för att lära sig, för att på så sätt kunna lyfta företags digitala strategier när de är färdigexaminerade, både strategiskt och praktiskt. Ett kul och spännande projekt!

SEO experiment: Lärdomar från att byta domän ur ett SEO perspektiv

Under 2017 tog jag över en liten e-handel med fokus på att sälja kaffe på nätet. Detta var en mindre verksamhet, och jag var inte beredd att lägga mycket pengar på förvärvet. På grund av detta blev det ett inkromförvärv, och en av sakerna som jag inte tog över, var domänen för e-handeln.

Detta är något som vid första anblick kan verka väldigt konstigt. Att ta över en e-handel, men att inte ta över domänen, det borde vara ett dumt misstag. Men priset som begärdes var för högt, och jag fick till ett avtal där jag hade rätt till den gamla domänen i ett år, vilket jag tyckte borde ge mig nog med tid för att “lära Google” att hantera en ny domän. Var jag säker på detta? Inte alls. Men det var värt att chansa.

Antaganden inför domänbytet

Följande antagen gjorde jag kring detta:

  • Att domänen, som var en exact match domain för nyckelordet kaffemaskiner, inte hade kritisk betydelse längre när den byttes till en icke keyword match domän.
  • Att Google skulle förstå redirectsen och lära sig att nybryggt.nu är nya sidan
  • Att även om några inlänkar skulle tappas längre fram, att det skulle gå att bygga nya som var lika vettiga eller till och med bättre.

Siffror kring effekten av domänbytet

Som alltid tar allt längre tid än man tror, så första 6 månaderna fanns ingen tid att ens tänka på domänbyte. Utan då var det full fokus på att ta över verksamheten (detta var ett sidoprojekt för alla inblandade, så ingen lade 100% tid på det, vilket gör att allt tar längre tid än man tror….). Men så i somras, så började jobbat.

Första steget var att bestämma nya namnet. För detta tog jag hjälp av omgivningen, och jag fick en massa kul och bra förslag. Till slut blev det bestämt: kaffemaskiner.se skulle framöver heta nybryggt.nu. Domänen säkrades, och började användas den 24 augusti.

Som man ser på grafen, så innebar domänbytet helt klart ett tapp i den organiska trafiken. Istället för att fortsätta öka, så belv det från augusti ca 50% lägre organisk trafik än vad man kunde ha antagit annars. Man ser att efter någon månad gick trafiken upp igen, i varje fall till föregående års siffror, men sedan dess har de gått ner igen.

Mer detaljer
Vilka nyckelord har rankingen ändrats på? Det är så klart lite svårt att veta, men genom att kolla på vilka landningssidor som besökare kommer in på, kan det ge en bra fingervisning


Här syns det tydligt, att det framförallt är indexsidan som tappat mycket trafik. Tittar jag längre ner ser jag liknande – visa undersidor har ökat i trafik mycket (framförallt undersidor till visa kategoerier, så som bryggkaffe och espressobönor som både ökade trafiken med över 300%), medans flera undersidor har tappat trafik (så som kaffekvarnar och sidan om att välja rätt kaffemaskin, som båda minska med mer än 20%)

Slutsatser – hur viktig är domänen?

Då tappat kom så tydligt kort tid efter domänbytet så är det ingen tvekan att det första tappet är beroende på det. Att det sedan blev bättre igen var min förhoppning att det var pga att Google lärt sig domänbytet. Men iom det gick ner igen, vet jag inte ifall detta bara är önsketänkande kanske.

Att det är indexsidan som tappat mycket trafik pekar tydligt på att antagandet med att exact match domain är mindre viktigt inte stämmer. Tittar jag lite närmare på det, så ser jag att innan domänbytet rankade vi 1.e i SERPen på “kaffemaskiner”, medans vi nu bara rankar på 4.e plats. Jag misstänker att en stor del av förklaringen är i det.

Ifall tappet på undersidor också är relaterad till att ordet kaffemaskiner helt enkelt förekommer mindre ofta, är också lite svårtytt. Även om en del av de mest trafikerade undersidorna med kaffemaskinprodukter minska, så ökade ändå andra, så som sidan till vår kafferyggsäck, medan visa undersidor med ren kaffe och inget maskinfokus minskade, tex kategorisidan för Illy kaffe. Så ingen stark röd tråd.

Sedan är det ju alltid svår med livetest i SEO, iom att omvärlden påverkar också. Konkurensen har ändrats under dessa månader, så visa nyckelord är tuffare nu än innan. Men hur mycket det bidrar, det vet jag inte.

Var det ett bra beslut?

Det är för tidigt att säga. Just nu var det affärsmässigt rätt – då kaffemaskiner inte kommer vara i fokus framöver på samma sätt som för den gamla sajten, så är jag rätt övertygat om att vi inte tappat mer i omsättning än vad domänen hade kostat. Är det värt det långsiktigt? Vet jag inte än.

Wellbefy börjar ta form

Wellbefy, bolaget som arbetar med att skapa medvetenhet och ge siffror kring personalhälsa, är inne i en mycket spännande fas nu. Nya produkten börjar ta form, och vi börjar hitta både hur vi ska presentera det och vilka metoder och verktyg som ska användas. Bland annat fördjupar vi hur vi använder KASAM metoden, som är väldigt spännande, så väl som att kunna tidigt identifiera stress på arbetsplatser, för att möjliggöra så bra förebyggande insatser som möjligt.

Sandra som driver bolaget gör ett grymt jobb, och det är fantastiskt kul att se hur både produkten tar form och utvecklas. Det är även fantastiskt varmt att se allt engagemang från omvärlden i denna fråga, och hur många spännande möten och personer som dras till detta.

Ska bli ett extremt spännande 2018!