Bättre sent än aldrig

Denna vecka har jag gjort något som jag lovat göra i 4 år: besökt några gamla skolkamrater som börjat, och nu även avslutat, sina studier i Skövde.

Anledningen att jag kom dit nu var en arbetsintervju i närbelägna Töreboda. Om den kan man inte säga mycket än att själva intervjun kändes bra och nästan gemytlig. Och att arbetsplatsen, ett mellanstort livsmedelsföretag vid namn Källbergs, var precis som jag föreställde mig det. Får vi se om jag kommer till en sista intervju också.

Skövde var dock inte riktigt som jag föreställde mig det. Vi skulle gå ut och ta en öl på kvällen. Jag tänkte att det är ändå sådant som gör sig trevligt när man träffar gamla vänner. Men det gick visst inte, sådant kan man inte göra i Skövde en tisdag kväll. Där ser man.
Förutom det verkade staden dock trevligt. Mycket nybyggda hus, men för ovanlighetens skull snygga sådana, och byggda på ett sätt som ger en bra stadskänsla. Så där fick staden ett stort plus hos mig, som bryr mig om sådana saker.

Nu har jag varit där i varje fall, och även gjort mitt livs första resa med X2000, som också var en positiv överraskning. Hade skånetrafiken haft SJs service hade det helt klart gjort mycket för skånependlarnas vardagstrivsel.

Anställda

Mycket med tema anställda och anställningar just nu.

Detta är tänkt som en kort rekomendaton av en bok: Anställda från BL information (Björn Lundén)

Då jag behövda sätta mig in i vad som gäller för lagar och regler lånade jag denna bok på biblioteket, och blev imponerad. Boken berättar bra och pedagogiskt vilka regler som gäller. Men framförallt är den inte långtråkig, utan går till och med snabbt att läsa. Trots att den är på över 400 sidor. Den lyckas även verka heltäckande, med allt från vilka skyldigheter man har när man rekryterar till hur man ersätter anställda för resetraktamenten.

Kortfattat har boken gett mig två saker.

  • Insyn i vilka rättigheter jag som anställd har när jag jobbar och även nu som arbetsgivare.
  • Gjort klart för mig att fackföreningar säkert är ett gott syfte, men inte är det bästa för alla företag.

  • Detta är egentligen en bok alla som jobbar också borde läsa. Man lär sig vad man får och inte får göra, och framförallt vad som är rimligt. Och småsaker, som sjukdom på semestern inte räknas som semesterdagar (om du anmäler det) eller vilka rättigheter till lön man har om man någongång jobbar som jour.

    En vecka kvar nu till första löneutbetalningen. Hoppas vi det går bra.

    Berg och dalar

    Januari månad har bjudit på en hel del saker, men framför allt har jag hunnit med två hela skidsemestrar, vilket har varit helt fantastiskt.

    Den första gick till Vemdalen, tillsammans med det gäng som ingick i min första skidsemester någonsin, och som lärde mig åka snowboard. Den andra resan gick till Bad Gastein, på min tredje (men förhoppningsvis sista) resa med Stampus.

    Kortfattat kan man bara säga att båda var riktigt lyckade, och bjöd på båda bra åkning och roliga fester. Jag börjar nu även känna mig tillräcklig bra för att vissa mig offentlig i en backe. Även om Vemdalens backar var så bra att det var som att fuska. På Facebook finns det som alltid ett stort gäng bilder, men inget jag kan länka till direkt för utomstående personer. För eller senare och kommer också Filmen, som Hjalmar och Simon sitter och klipper ihop än, som ska bli mycket spännande att se, även för mig.

    Men det som skidsemestrarna verkligen har gett mig är kärlek till bergen. Både svenska fjällen, men framförallt alperna. Jag blev så glad bara av att vara där, och njuta av utsikten. Det hälpte så klart att det var soligt väder nästan hela tiden, men ändå.
    Så därför har jag bestämt mig för att fråga er som läser detta ifall någon har några kontakter till alperna. För jag hade lätt kunnat tänka mig jobba där någon månad i sommar, eller hösten, eller vad som. Är bortlovad till Sverige halva sommaren, men den andra halvan, ja där hade alperna suttit fint.

    Bilden är snodd från Anders Jönsson utan att fråga om lov

    Att frakta en giraff

    Det här inlägget är till för dig som stör sig på att du inte hittar det du vill, trots att du vet att det säkert finns där ute. Jag handlar nämligen om de två sätt att hitta information som jag provat den senaste tiden. Det är företaget convenient.info, och sociala nätsidan linkedin.com.

    810451_giraffe.jpg

    Vad rör det sig då om? Jo, vi tar det en i taget.
    Convenient.info, som jag ironiskt nog fick reda på genom linkedin.com, visar sig vara ett företag som Emil Broman, en av mina grannar här på Ship, sitter och jobbar för. Företaget är även det som bröderna Härén driver.

    Tjänsten är relativ enkel. Mot betalning på $9 i timmen letar deras research center på Sri Lanka igenom internet för dig. Jag pratade med Emil och fick prova tjänsten, så jag ställde den någorlunda svåra frågan “hur fraktar man en giraf”. Denna fråga fick jag själv ställd när jag var hemma hos Gustaf en eftermiddag, och tyckte den borde passa bra som testfråga.

    Svaret hittar du här (om allt fungerar som det ska med tekniken)
    Kostnad: $9 (60 kr) men egentligen gratis. Prova-på erbjudande så att säga.

    Finns säkert fler liknande företag, men jag känner mig trygg med detta nu. Inte minst då Emil alltid kan nås, men enligt honom har de även vunnit upphandlingar med jättar som Ericsson. Så de borde ha relativ hög kvalite jämfört med andra sina konkurenter.

    Den andra sättet är linkedin.com answers. Detta är egentligen en socialnätverkssida, i still med facebook fast med inriktning yrkesliv istället för socialt liv. Ur den synpunkten är sidan helt ok, men uppfyller få nya krav. Det vettigaste är att man ser vad ens gamla skolkamrater jobbar med nu, eller vad ens nya kamrater jobbade med innan. Sådant har man ju inte alltid koll på.

    Men den intressanta biten med sidan är deras funktion att ställa en fråga. Detta gör man lätt och smidigt, och sedan väntar man bara på att folk ska svara på den. Att folk svarar på den händer, för man får en slags social belöning genom sidan om ens egna svar blir utsedd till det bästa svaret.
    Jag ställde följande tre frågor:

  • Where can I find more information on Current Reality Tree
  • Convert food labeling from US to EU standard
  • Need of advice for contacts regarding European and Swedish regulations on functional foods

  • (klicka på frågorna för att få se deras ‘description’, dvs mer specifika beskrivning)

    Alla dessa tre frågor googlade jag i kanske en kvart innan, utan att hitta något svar.

    Den första fick jag riktigt bra svar på, den andra ett svar som inte riktigt var det jag letade efter (har sedan dess ‘clarifyat’ frågan, men inte fått några nya svar ännu) och på den tredje inget svar alls än. Generellt är jag nöjd, och det kräver nog lite vana innan man lättare vet vilka frågor man kan få bra hjälp med och vilka som är svårare.

    Jag misstänker jag kommer använda dessa metoder mer och mer. Visst, jag hade kunnat arbeta på att bli bättre på att leta reda på informationen själv istället, men när det är så enkelt att få andra att göra det, har jag bättre saker att lägga min tid på. Convient.info är ju också så billigt att det kan vara värt för ta reda på udda saker som väcker ens intresse. Som hur man fraktar en giraff.

    Vamos amigos

    Ett nytt år står framför dörren, och till det hör lite reflektioner och tankar.

    Det gågna året innehöll en stor mängd händelser, både stora och små men framförallt lärorika. Detta året kan på liknande sätt bjuda på en mängd upplevelser. Speciellt då jag ännu inte vet hur mitt liv ser ut efter september, då Projekt Danmark slutar.
    Men mina reflektioner har gett mig lite inspiration, och här kommer en liten lista med saker jag är nöjd med just nu, och vad jag hoppas kunna uppnå i framtiden

    Saker jag gärna hade sett hända detta år:

  • Att Projekt Danmark verkligen blir bra och leder någonstans. Känns inte riktigt så just nu, men jag har fått tillbaka min inspiration och drivkraft, så jag hoppas kunna göra lite underverk nu.
  • Att jag hinner resa lite i varje fall. Besöka de jag jobbade med i Turkiet som jag har lovat, samt hinner med Dublin och helst Skottland med. Återstår bara att 1) kunna finansiera det och 2) hitta någon som vill resa med mig. Fick även den galna iden att göra praktik i Haparanda, vi får se om det blir av.
  • Att det går bra med att ha anställda.
  • Att jag får lite mer ordning i mitt hem, och i mitt liv. Att jag blir lite mer ‘normal’ i den fronten.
  • Att jag kan börja närma mig mina större planer, som att kunna jobba med sådana frågor i framtiden
  • Men framförallt att vill jag vara nöjd med mitt liv. Ha vänner nära mig, och en vardag som jag trivs med. Är rätt bra på det nu, men det återstår en del saker att arbeta på. Det får framtiden avgöra om det blir bättre eller sämre.

    Gott nytt 2008 på er alla – Guten Rutsch som man säger där jag kommer ifrån.

    Konsten att anställa

    616726_handshake.jpgHade i dagarna mina första intervjuer för det projekt som jag och Dan vill verkställa. Det handlar om att skapa innehåll till webbsidor som har ett behov av unikt material. Starten går med Dans egna projekt, Resefabriken. Intervjuerna gick bra, var till och med mycket intressant och roligt att prata med en massa människor. Dan och jag var lite osäkra om någon verkligen skulle söka, men det blev 4 st personer till slut, plus en halv person till. Tycker jag är helt klart godkänt. Två personer kände jag lite sen innan, men de andra visste jag inget alls om. Gav dem alla en provjobbsuppgift, och när dem kommit in ska jag göra det svåra valet vem som jag ska ge jobbet. Men går det bra kanske de andra kan erbjudas jobb med inom kort.

    Men det hela leder mig till den roliga aspekten att sätta in mig i vad det krävs av mig om jag ska ha anställda. Har i veckan varit hos Skatteverket och frågat dem, men dem bryr sig egentligen inte. Man måste ha sökt tillstånd, och redovisa skatten. Så nu ska jag ge mig på jakt om personer som kan den lagliga biten. Vad är en arbetsgivares skyldigheter och rättigheter?

    Vet någon här en bra tipssida, så säg till. Försöker även utnyttja närheten till organisationer som Näringslivets Hus och alla deras sammarbetsparnters som jag har på Ship. Så hoppas jag att jag blivit lite smartare i slutet på denna vecka.

    Lite mindre peacocking

    Lärde mig igår att peacocking är när man förklarar något med beskrivande adjektiv, istället för med fakta. Vilket egentligen var det jag gjorde med boken Critical Chain. Så jag tänkte istället försöka berätta lite om vad boken egentligen tog upp.

    Det börjar med en genomgång av projekt. Projekt består av många mindre arbetsmoment ihoplänkade till ett mål, projektmålet. Dessa arbetsmoment kan variera mycket. De kan ta lång tid eller kort tid. Kräva att andra arbetsmoment är utförda först, eller vara oberoende tidigare steg. De kan utföras av andra grupper/enheter/personer eller av samma hela tiden.

    Då var det avklarat. Det intressanta börjar när man tittar på tid, och faktorer som påverkar tider. För projekt brukar dra över på tiden, detta har nog alla upplevt.

    Det finns enligt boken 3 säkerhetsfunktioner som ska se till att tiden räcker.
    1) När man uppskatar varje arbetsmoment gör man det med god tidsmarginal. Man räknar i boken med att uppskattningar görs så att chansen att klara av arbetsmomentet i den angivna tiden är 90%.
    2) När många arbetsmoment räknas ihop av projektledningen lägger dessa ofta till ännu en tidsmarginal. För att de har lärt sig att allt tar mer tid.
    3) Ledningen, som ska godkänna tidsplanen, kräver ofta att den ska förkortas, för att det tar för lång tid. En sådanförkortning drabbar ofta varje steg, och är jämt fördelat på hela projektet. Därför har varje steg lärt sig att man alltid ökar sin tidsplan med ca 20% extra säkerhetstid, så att dessa kan tas bort när tid ska strykas.

    Detta är väldigt intressanta observationer. Speciellt intressant är 1). Hur mycket extratid uppskattar varje arbetsmoment att de behöver? Boken argumenterar att i ett vanligt fall, skulle arbetstidsuppskattningen se ut så här.
    gausskurva.gif
    90% säkerhet känns helt ok, kanske är den så låg som 80% ibland. I ovanstående exempel skulle 90% säkerhet gå en tid på strax under två gånger tiden med 50% säkerhet.

    Men tyvärr kan man inte använda vanliga gaussiska fördelningar på arbetsmoment. Dessa ser enligt honom snarare ut så här.
    ickegauss.gif
    Anledningen är att arbetsmoment inte kan gå ner mot 0 i tid. Och samtidigt är risken inte försumbar att ett oförutsedd problem dyker upp, och då skjuter tiden lätt iväg. Om man jämför tidsskilnaden mellan 50% och 90% här, är tiden mer än dubbel så stort, snare 3 gånger så stort. Man kan argumentera här exakt hur mycket det är och den är garanterat olika för varje unik arbetsmoment. Men den viktiga observationen är att man har väldig hög säkerhetsmarginal, jämfört med vad medelvärdet på projekttiden är.

    Slutsatsen är att ett projekt innehåller i grund och botten väldigt mycket säkerhetstid. Även en låg uppskattning skulle säga att projekttiden är minst till hälften säkerhetstid. Detta borde betyda att många projekt borde bli klara långt innan sin deadline. Men sker detta i verkligheten?
    Det gör det så klart inte.

    Anledningen är att det också finns 3 funktioner som äter upp den här säkerhetstiden.
    1) The students syndrome – att man inte börjar med något förrän i sista stund, även om man har god tid på sig
    2) Multitasking, som gör att varje enskild arbetsmoment blir klar senare än om man suttit med det enskilt.
    3) Arbetsled, att vissa steg inte kan börja innan ett tidigare är klart. Är det tidigare steget försenad börjar nästa steg försenad.

    Detta är intressanta observationer, som han sedan använder för att visa det som The Goal sade för produktion: säkerhetstider på moment som inte är flaskhalsen är onödig, till och med destruktiva. I ett projekt är flaskhalsen nästan alltid “the critical path”, dvs det led av arbetsmoment som tar längst tid att klara av. Alla andra tar ju mindre tid, och är därför inte avgörande för när hela projektet är klart.

    Boken går sedan in på praktiskt tillämpning. Hur ska man sätta uppskattningen av arbetstid för olika moment, och var ska man sätta in buffertzoner för att minska risken för förseningar.
    Den går också in på hur man belönar projekt på fel sätt. Mycket av detta man ser kommer ifrån att man inte uppmuntrar att man blir klar tidigare än planerat. Det existerar i många fall inte alls.
    Där kommer bl.a. det där med 50% chans att hinna klart in. En 50% chans att hinna klart inom en given tid är en acceptabel uppgift, enligt Goldratt. Detta förutsatt att de som jobbar med uppgiften inte blir bestrafade för att bli klara för tidigt.
    Han menar att man istället ska mäta efter tid kvar tills man är klar. Och varje dag göra en ny uppskattning (eller vecka, beroende på totala tiden). Denna uppskattning flukturerar starkt, men är mycket mer användbar. Dock bara på de moment som ingår i flaskhalsledet. De andra spelar ingen roll, så länge inte dessa blir till flaskhalsar. Goldratt förklarar det lite bättre förklarad bara, än vad jag lyckas på mina 10 rader.

    Som jag sade i mitt förra inlägg, mycket intressant och ögonöppnande. Självklarheter, så klart. Men genomtänkta lösningar.

    När man nu kommer till kritan dock, om denna nyvunna inblick hjälper mig i mitt projekt, måste jag säga att jag inte vet. I dagsläget har jag inte ens ett flödesschema på projektet, och har ingen aning om vad som är mitt flaskhalsled. Ska jag lägga tid på att ta fram detta? Kommer jag se resultat av en sådan sak? Mitt projekt är ju väldigt blandat, med många okändheter och många externa arbetsmoment. Kan jag uppskatta tiderna? 50% sannolikhet…?

    Goldratt: Critical Chain

    ccpm.gifDenna vecka försöker jag ha en ‘filosofi vecka’. Denna går ut på att reflektera över projekt Danmark och se om jag kan komma på några nya infallsvinklar. (som några kanske har märkt namnger jag saker efter känslor och inte rationalitet ibland). Borde väl heta ‘brainstorm vecka’ egentligen.

    Hur som helst, för att finna dessa potentiellt bra lösningar har jag läst “Critical Chain”, från vår kära Eliyahu M. Goldratt. Hans tredje bok. Jag vill här egentligen bara säga att detta är en mycket bra bok. Har nu läst fyra av hans böcker (tror inte det finns många fler), och detta är nog den bästa. Precis som “The Goal” fokuserar den på TOC, men tar också in “the evaporating cloud” från andra boken. Men framförallt fokuserar denna bok inte på produktion, utan på projekt. Vad är en constraint i ett projekt, och hur optimerar man denna. Mycket intressant.

    Förutom det har boken även den bästa handlingen av alla hittills. Bra karaktärer, och inte så ‘iscensatta’ handlinger som det ibland har varit i dem andra. Mycket roligt så klart.

    Pratade för ett tag sen med Dan om hur pass bra Goldratt egentligen är. Man får väldigt mycket inspiration från honom, och han framställer sina teorier som väldigt allsmäktiga. Men ändå så verkar han inte vara så känd. Och hur svårt är det att tillämpa hans teorier i praktiken, egentligen? Lite motsägelsefult är det hela.
    Men min kännedom om produktion är mer eller mindre noll. Projektledning däremot har jag kommit i kontakt med, men ändå inte. Har aldrig arbetat med en stor, erfaren, projektgrupp. Men när man läser på lite verkar han i varje fall inte vara en bluff, som en viss annan person. Tiden får kanske avgöra hur bra han egentligen är.

    Det händer saker

    203723_protection_helmet.jpgHar provat nya chokladrecept, även om inget är klockrent än. Projekt Danmark går framåt, även om det inte är rakt fram hela tiden. Men framförallt håller jag just på att skriva klart min första platsannons. Har efter samtal med Dan avtalat att vi ska prova en affärsidee, och fått garanterade finanser för att anställa en person som extrajobbare.

    Så detta är en ny utmaning, och det känns konstigt att inte gå till mina vänner först. Men min erfarenhet av att vara arbetsförmedlare för min umgängeskrets är inte så positiva. Det blir aldrig riktigt som det är tänkt. Så jag bestämde mig för att göra det den officiella vägen, där det klart och tydligt framgår vad som erbjuds och vad som förväntas.
    Tanken är att annonsen ska finnas på campushbg.se och sättas upp på Campus. Det hoppas jag ger nog med uppmärksamhet.

    Jag vet inte alls vad jag ska förvänta mig för svarsfrekvens. Ska verkligen bli en intressant utmaning.