Category: Tankar

2024 blev året då vi för första gången kom över 1,5° uppvärming. Även om det int betyder Parisavtalet är kört (det krävs flera år för det, och en rad omständigheter kan ha gjort 2024 ovanligt varmt), så är det inget bra tecken.

Vi behöver göra allt vi kan för att minska CO2 utsläpp (inkl metangas och andra växthusgaser). Men vi behöver även göra allt vi kan för att fånga in CO2 som redan släppts ut i luften.

Jag har börjat engagera mig senaste året i biokol, som är den teknik som finns idag som har bäst effekt. Inom branschen pratar om på CDR – att fånga in CO2 från luften. Utöver biokol finns en rad andra, så som DAC (Direct Air Capture), Marine Biomass Sinking och Enhanced Weathering. Biokol är dock den absolut mest använda av dessa.

Det finns en väldigt bra sida med överblick, som jag rekommenderar alla som vill veta mer om vilka bolag som har köpt biokol eller andra kolsänkor: CDR.fyi.

Vilka svenska bolag har köpts kolsänkar?

Jag tog CDR.fyi öppna data och sammanställde de bolag jag kunde hitta i Sverige. Detta blev listan:

Väldigt intressant lista tyckte jag. Och inte oväntat bolag i Stockholm i topp, dock saknades även många storbolag i Sverige.

Jag har planer på att göra mer med detta i framtiden. Just nu har jag mest mindre initiativ, så som crowd-sourcade sidan klimatrådgivaren (för att hitta enklare till klimatsmarta köp som privatperson), Carbon Collective initiativet (som handlar om just biokol), samt är även en aktiv medlem i Helsingborgarnas klimatavtal.

Senaste åren har mycket av mitt fokus legat på Mindpark (som expanderat mycket under tiden, nu senast i Mölndal!). För de som följt mig länge har detta varit lite ovanligt, då jag tidigare inte varit fokuserad på ett bolag, utan involverad i många olika.

Nu börjar det närma sig 5 år av att ha varit väldigt aktiv i Mindpark. Det är intressant att kolla tillbaka på gamla inlägg här, om hur det var innan dess. Tex min årsreflektion från 2018 eller 2016.

Men senaste året nu har jag gått tillbaka till att vara lite mer involverad i flera saker, även om fortsatt mest i Mindpark. Detta då Mindpark som organisation har vuxit, det är ett starkt och väldigt inspirerande team på plats nu. Och jag inte kan tillföra lika mycket värde som tidigare. Så jag har lagt lite tid senaste året på Contentor (med sina nya AI lösningar), E-commerce Park of Sweden med, samt kaffeverksamheten Nybryggt. Samt mitt hobbyprojekt oresundstartups har fått ökat uppmärksamhet från mig under detta året.

Men jag känner det behöver ske mer inom hållbarhet, där jag inte har ett dedikerat projekt just nu efter att Rscued sålts och Social Business Lab ligger vilande. Jag är fortfarande med i Wellbefy (med systersidan Wmotion), som handlar om hälsa och hållbarhet för människor. Men mer behöver ske inom klimatfrågan. Så det är även något jag undersöker – och kanske blir mer framöver. För behovet, speciellt inom klimat, är skriende och behövs.

Överlag är det intressant dock att hitta in i vad jag är bra på och vad jag är mindre bra på. Det är tydligt att skapa produkter och se saker som kan bli av har jag relativt lätt för, om jag jämför med andra. Och det blir ofta en roll jag tar i många verksamheter.

Ihop med det är jag även stark på marknadsföring och extern kommunikation. Detta är inte så konstigt, då att ta fram produkter och koncept kräver att de behöver förstås av omvärlden.

Även allt kring kapitalanskaffning och att ha finansieringsmodeller har jag jobbat med mycket senaste åren, och blivit rätt bra på. Både med investerare i tillväxtbolag till att göra crowdfunding med tex Cafe 1886 i Zoegas gamla lokaler.

Samtidigt har jag fått lära mig den hårda vägen att mitt ledarskap inte passar alla. Vissa fungerar den bra med, men för vissa är jag för hands-off och inte detaljinriktad nog.

Jag brukar säga att entreprenörskap är en konstant resa in i sig själv. Och det känns som det fortsätter så. Väldigt mycket handlar om att förstå sina egna styrkor och begränsningar. Vilket är mycket lättare sagt än gjort.

Jag får rätt ofta frågan om att värdera mindre företag, särskilt inom e-handel. Detta då jag varit med och köpt en del mindre verksamheter med det bolag som är nybryggt.nu, men även via E-commerce Park of Sweden varit rådgivare till andra företag som antingen köpt andra bolag eller själv sålts. Ofta är det bolag som omsätter några hundratusen upp till 10-tals miljoner kronor. I den storleken är det en process som kräver både förståelse för verksamheten och siffror, men även  psykologi och att förstå hur andra sidan tänker.

Då jag får frågan lite återkommande tänkte jag ge lite perspektiv, med speciellt e-handel i åtanke. Detta är saker jag rekommenderar att titta på eller förhandla kring.

Förutsättningar

Det första man behöver veta är att det, tyvärr, inte finns någon generell regel för vad ett bolag är värt. Det är ren marknadsekonomi, dvs bolaget är värt så mycket som den som säljer är beredd att gå med på, och den som köper är beredd att betala. Om dessa två värden inte möts, så blir det ingen affär.

Men, det finns lite sätt att tänka och reflektera kring företagets värde. Det är det som denna bloggpost handlar om.

Förstå Företagets Ekonomi

Det första steget i att värdera ett mindre företag är att få en klar bild av dess ekonomiska hälsa. Det inkluderar att analysera:

• Omsättning och Vinst: Omsättningen ger en översikt över företagets storlek, medan vinsten visar dess lönsamhet. Framförallt vinst är intressant, men i mindre bolag kan det vara lite klurigt.
• Vinst och marginal: En faktor som avgör mycket i mindre företag, är om ägaren/na själva har tagit ut lön eller inte. Om bolaget för vinst men ägarna inte tagit ut lön, så behöver man räkna på hur hade det sett ut om man tagit ut lön. Om bolaget gör vinst och ägare har en skälig lön, då är det mycket starkare.
• Balansräkning: Inom e-handel men även andra företag kan det finnas mycket i lagervärde. Det är viktigt att få en bra bild över den, för det blir någonstans det minsta man hade velat ha betalt.

Marknadsposition och Tillväxtpotential

Värdering påverkas också starkt av företagets marknadsposition och framtida tillväxtpotential. Här är några faktorer att överväga:

• Kundbas och Kundlojalitet: Ett företag med en stor och lojal kundbas har ett högre värde. Framförallt om det går att visa kunders återköpsfrekvens.
• Konkurrens: Hur står sig företaget i förhållande till sina konkurrenter? En stark konkurrensposition kan öka företagets värde.
• Kundanskaffning: hur får företaget kunder? Om det har en stark position inom SEO tex, kan det vara mer värdefullt. Eller om det finns en stark närvaro på sociala medier som driver försäljning. Men om kundanskaffning är främst via annonsering så kanske det inte är lika värdefullt, då det går att göra “själv” enklare än att bygga upp SEO eller sociala medier.

Värderingsmetoder

Det finns flera metoder för att värdera företag, och valet av metod kan bero på företagets specifika förutsättningar. Här är de vanligaste:

• Multipelvärdering: En av de vanligaste metoderna är att använda multiplar av nyckeltal som omsättning eller EBITDA. Till exempel kan ett e-handelsföretag värderas till 1-3 gånger sin årliga omsättning eller 5-10 gånger sin EBITDA.
• Substansvärdering: Denna är att man tar vad som finns på balansräkningen, inom e-handel ofta lagervärdet, och säger att det är bolagets värde. Detta är ofta en relativ låg värdering då, och används mest om bolaget inte gör vinst.
• Komparativ analys: Jämför företaget med liknande företag som nyligen sålts eller är noterade på börsen. Detta kan ge en indikation på marknadens värdering av liknande företag. Dock svårt att dra exakta slutssatser, men bra för att få ett humm.

Men det är viktigt att komma ihåg: i grund och botten är det helt upp till säljare och köparen. Vad är ett bra pris. 0 kr kan vara ett bra pris om man bara vill bolaget ska fortsätta och det tex inte generarar nämnvärt med vinst. Man även 3x omsättningen kan vara ett bra pris, om det finns mycket potential som köparen kan förverkliga.

Specifika Utmaningar för E-handelsföretag

E-handelsföretag har vissa unika aspekter som kan påverka värderingen:

• Logistik och Lagerhantering: Effektiv hantering av lager och logistik kan vara en konkurrensfördel, men också en kostnadsfaktor som måste beaktas. Har bolaget eget lager eller använder man TPL (tredjepartslogistik)? Och vad har köpande bolaget, passar det inte eller skapar det massa ny huvudvärk?
• Digital Närvaro och Teknik: Investeringar i teknik och digital marknadsföring har ofta varit avgörande. Hur ser det ut, och är det något som är kompatibelt mellan köpare och säljare? Behöver man tex byta plattform kan det vara värdeminskande.
• Varumärke och Immateriella Tillgångar: Ett starkt varumärke kan hjälpa, och ofta leder det till (eller är ett resultat av) bra SEO eller stark närvaro på sociala medier. Så det är ofta bra. Andra saker kan vara exklusiva distributionsavtal från visa leverantörer, som kan göra det attraktivare.

Om du ska köpa ett mindre företag

Det är några saker att tänka på om du ska köpa ett mindre företag. Även som säljare är dessa bra att ha i åtanke, då det är dessa som ger dig argument för att få bra betalt eller inte.

• ROI (return on investment): Hur snabbt får du tillbaka pengarna? Om du köper ett bolag för 100.000 kr, när har dessa pengarna kommit tillbaka i form av vinst?
• Bredda utbud / sortiment: Får du ett nytt utbud eller sortiment, som är relevant för dina befintliga kunder?
• Bredda marknadskanaler: Får du nya markandskanaler som kompletterar dina befintliga? Tex om du får en verksamhet med stark SEO och du inte har så stark SEO själv. Då kan det finnas mycket värde i det.
• Bredda kundbasen: E-postmarknadsföring är en viktig kanal för e-handel, så om du får tillgång till ett starkt nyhetsbrev, och bedömer du kan sälja fler produkter till det, så är det en viktig faktor.

Vad betyder allt detta?

Värdering av mindre företag, särskilt inom e-handel, är både lätt och svårt. Du som ska sälja behöver ställa dig först frågan: vilken summa hade du känt hade varit OK betalt för verksamheten? Och på samma sätt, om du ska köpa ett företag, behöver du fråga dig hur snabbt får du pengarna tillbaka.

Alla punkter här ovan är mer tips eller detaljer som du kan ha med dig, i att skapa dig själv en bild av vad som är OK värdering. Men sedan är det alltid en förhandling.

Viktigt för att få bra betalt

Det viktigaste för att få bra betalt är dock att ha flera parter att prata med. Det är ofta när olika företag lägger bud som det ger högst chans att få bra betalt för en verksamhet. Så prata alltid med flera aktörer om du vill sälja ditt bolag.

Detta är från ett gästinlägg som ursprungligen poblicerades på Helsingborg Innovation. Men jag tänkte intressanta tankar och perspektiv på hur jag ser på startups, innovation och denna region.

“Jag har i över 15 år varit med och skapat innovativa miljöer och sammanhang”

För mig är nya idéer det mest centrala i att skapa förändring. Hur kan vi lösa problem på nya sätt? Och vilka problem är relevanta att lösa?

Jag har genom de företag jag varit med och startat upp sett många idéer, och vet att det är skillnad på bra och dåliga idéer, och på idéer i startups och i stora bolag. Denna vecka tänkte jag prata lite om det! 

Startups – vad är en startup egentligen?

Det är ofta prat om startups. Men vad är en startup egentligen? Det finns ingen direkt definition, utan vad som räknas som startup skiljer sig från person till person. Jag brukar tänka att ett startup är ett tillväxtbolag, som vill växa mycket, och som inte är börsnoterad eller för gammalt. Men med en sådan definition kan ett startup vara en person, eller ett företag med 1000 anställda om det är vuxit kraftigt. Tillväxt är det mest centrala – man vill nå så många människor som möjligt med sin produkt / idé / tjänst.

Det tar ofta tid att bygga ett startup. Ofta börjar det innan det ens är ett bolag – att det börjar som en idé eller enklare produkt, som utvecklas under kanske några år, innan man själv är i rätt läge eller hittar rätt andra personer att starta företaget med. 

Startup, idéer och innovationer – hur hänger det ihop?

“För stora organisationer kan startup vara den billigaste FoU”

En trend som kommit mycket senaste 10 åren är att startup står för mycket av den FoU (forskning och utveckling) som sker på i stora organisationer – både offentligen och i stora företag. 

Dettta då stora organisation är bra på förbättringar. Startups är bättre på att se saker på helt andra sätt.

Så många stora organisationer har insett, att ska de ha helt banbrytande idéer så är det bättre att börja samarbeta eller investera i startups, som kan komma på och förverkliga dessa.

Men det är därför inte alltid lätt. Precis som all forskning och utveckling finns det stora osäkerheter och de flesta sakerna leder inte till framgång – men kanske till insikter.

För just det att startup ser på saker helt annorlunda, och ser nya lösningar, är ofta det som gör det svårt. För det är många lösningar som vid första anblick låter smart, men som när man lär sig mer visar sig att de inte funkar. Men ibland har startups rätt, och det visar sig den där helt annorlunda lösningen funkar visst – och då kan den nya lösningen vara mycket effektivare än det etablerade sättet.

Utmaningen är att så tidigt som möjligt förstå hur man kan se om något fungerar eller inte. De bästa startups hittar det snabbt.

Att lyckas med startup

“Jag har sett många startups som gjort allt rätt, men ändå misslyckats, och startups som jag inte trott på, som lyckats jättebra”.

Jag har genom åren i startup och innovationsmiljöer insett att det inte går att avgöra i förväg om en idé kommer lyckas och bli bra eller inte. Det har gjort mig ödmjuk, och även de idéer jag kan uppleva som helt galna, ska jag inte döma ut – för det kan vara de faktiskt fungerar.

Hur kan man då lyckas med en idé?

Man har gjort undersökningar på vilka startups som lyckas bäst. Om det finns ”recept” för att lyckas. Det visar sig att många saker är viktiga. Men en av de viktigaste var: att ha tur. Vilket kan vara lite demotiverande, men är viktigt att förstå. Tur visade sig vara viktig, då framförallt tajming, att göra rätt saker i rätt tid, och att vara på rätt plats vid rätt tillfälle, kan vara helt avgörande. Problemet är att tajming är extremt svårt att pricka in, utan man vet först efteråt om man hade rätt tajming eller inte.

Därför är bland de viktigaste sakerna att inse, att man kanske tajmade fel, och det är dags att lämna sin idé och gå vidare till en annan – det finns alltid andra saker att lösa, och andra saker som gör världen bättre. Men det är väldigt svårt beslut att fatta i ett bolag, även om det ibland är det bästa.

Men även om det är jobbigt för ett enskild startup att tur är en viktig faktor, så gör det att vikten av ett bra startup community är ännu viktigare. För ju fler startups som försöker lösa problem, desto större sannolikhet att flera har tur och lyckas. Det är just därför jag engagerar mig i communitys, och bland var med och drog igång @skanestartups – för kan vi göra så det blir lite bättre förutsättningar för många bolag, så kommer de ge stor efffekt samhällsmässigt.

Kul startups i Helsingborg

“Det finns oväntat många intressanta bolag som startats i Helsingborg senaste åren”

Finns många roliga startups som har startats i Helsingborg, ofta på platser så som Mindpark, Hetch och E-commerce Park. Några exempel här, på bolag jag själv följt, ibland varit med i, men framförallt med team som imponerat på mig och som skapar bra saker:

Wellbefy, som arbetar med att göra personalhälsa digital. Ett bolag som är sprunget ur Health Management vid Lund Universitet, och varit en del av båda Mindpark och Hetch.

Quickbutik, ett bolag som vill göra det så enkelt som möjligt att sälja saker online. De har blivit sveriges snabbast växande ehandelsplattform, och startade som en del av inkubatorn på E-commerce Park.

Bintel, som arbetar med att göra hantering av soptunnor och soprum mycket smartare. ett bolag som nu är stora nationella, men som vars början var på ett hackathon på Mindpark

Hbgdesignlab, som också är inom e-handel men även utvecklar många olika andra lösningar, så kallade mikrotjänster, på ett innovativt sätt, där de snabbt kan testa marknaden för saker.

Det finns många fler, och detta är bara några olika bolag. Generellt är det för startups superviktigt att det finns kreativa och tillåtande miljöer, där man kan bolla idéer och träffa likasinnade människor, men som har andra erfarenheter. Jag är själv involverad i flera sådana här sammanhang, som Mindpark, E-commerce Park och VentureLab.

Vi lever i en unik region

“Vi är inte tillräckligt stolta över vår region”

När man tittar på det, inser man snabbt att Helsingborg med den omkringliggande Öresundsregionen är en av världens bästa platser när det kommer till startups och innovationer. Sverige och Norden ligger i topp i många rankingar, men även om man bara kollar på vad som görs här. Vi bor i en del i världen ditt folk vill flytta, många talangfulla människor samlas, och med topp universitet. Här ligger man i framkant med både ny forskning inom material, men även sociala program, innovation lösningar och tjänster. Och vi är en region där det är fantastiskt att leva – även om det så klart kan bli ännu bättre. 

Framförallt att det är så mycket kompetens som samlas här, gör att bolag och organisationer kan dra nytta av smartaste tankarna och hjärnorna, och vara med och skapa framtidens standarder. Det är helt klart en fantastisk plats att vara verksam i startup och innovations ekosystemet i! 

En helg med YEoS (Young Entrepreneurs of Sweden)s årliga stora träff, Summit. Som alltid, massa tankar.

Jag är alumn i YEoS, och har föreningen att tacka för mycket. Flera saker som sker kring mig, inte minst mycket på Mindpark, är starkt influerad av insikter och inspiration från både medlemmar och organisationen i sig.

Här lite reflektioner. Uppdelade i lite olika ämnen:

En av de som jag tog med mig mycket ifrån var kring sälj, med fokus på B2B sälj.

“Länge trodde jag jag var dålig på sälj. Men sen fokuserade jag på att lösa kunders problem.” sade Annelie Näs bland annat, vilket jag tror många entreprenörer känner igen sig i.

”Entreprenörer tänker ofta: Shit vad kassa alla säljare är som jag tar in i mitt bolag” var ett annat bra citat, från Per Clingweld. Men det föreslogs även lösningen på det: skapa struktur. Vad är struktur inom sälj? 3 saker: lathund, säljutbildning, coachning.

Lathund är viktigast, och kan göras rätt enkelt: till exempel 10 sämsta och 10 bästa kunderna man har haft, samt några exempel per bransch. Och även en rad om vilket värde man har skapat för varje kund. Detta enkla dokument kan vara en väldigt bra grund.

Andra insikter kring sälj

Man säljer inte till bolag. Det är inte bolag som är inte ens idealkunder. Anställda är ens idealkund. Bra knep för att tänka kring ens kund: hired, measured, fired
Snabbast effekt. Identifiera när kunder har behovet. Skicka ut massmailet där du frågar om du har behovet just nu. De flesta är fel, men de som är rätt är rätt.
Testa höja dina priser med 30-40 procent. De kunder som är kvar då, är kanske de kunder du vill behålla.
Reflektioner kring personliga utvecklingen

Rörande att lära känna sig själv och drivkrafter:

Men som alltid på YEoS är det inte bolagen som egentligen är i fokus, utan entreprenörerna.

Johannes Hansen hade en viktigt samtal, som bland annat handlade om att första sina och andras drivkrafter. En insikt därifrån är att många skapar drivkrafter för att bevisa något. Men detta kanske sker när man är 15 eller 18 år. Sedan är man fortsatt driven av att bevisa detta, trots man är 30 eller 40 år. Det är inte alltid det bästa.

En annan sak som kom upp var att lära känna sig själv är bra. Men om man fokuserar på att lära känna sig själv kan det krocka med att få till bra relationer. Detta då att gräva i sig själv blir väldigt självfixerad, och en relation går ut på att första andra, inte bara sig själv.

Som alltid ett Summit som är värt att minnas, och som gav mycket perspektiv och tankar. Tack för alla som gjorde eventet till vad det var!

En intressant session idag var kring byggande, och hållbarhet, som gick under det passande rubriken “den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas”.

Saker som berördes:

– Det är problem att låta väggar eller saker vara kvar går inte att miljöcertifiera. Bygger man nytt kan man miljöcertifierar många olika saker. Flyttar man en vägg kan man till och med göra avdrag för att man återbrukar material. Men låter man en vägg bara stå kvar? Då går det inte….

– Betong blir bättre ju äldre det är, så att behålla gammal betong kan hållbarhetsmässigt och bärighetsmässigt vara bra (men måste kontrolleras så det inte är skadat).

– Det är problem att tex processer kring bygg behöver veta exakta material eller färger, vilket ställer till det om man ska återbruka material från andra leverantörer, där man kanske inte i en tidig fas vet exakt vad eller vilken färg materialet har…

Detta var några av de problem som lyftes fram inom byggbranchen. Och bra att personer som Peter Ullstad på Codesign lyfter sådana frågor. Jag har själv upplevt utmaningar med detta, och är intressant att flera gamla saker hamnat i fokus igen omkring mig. Vi har ett gammalt café som nu ska tillvaratas med Zoegas gamla lokaler, som är Café 1886, och vi har gamla TreTorn fabriken som blivit Fabriken1891 och även det väggar med en lång historia.

För snart 10 år sedan pratade jag för första gången om solenergi, och den kraft för förändring som finns där. Då var det på Mindpark, och sedan dess har jag föreläst om framtiden vid olika tillfällen, och solenergi är en viktig del i vad många tror om framtiden.

Nu när det gått en del år, ville jag sätta lite siffror på solenergin inför en kommande föreläsning. Att det sker en förändring tror jag ingen ifrågasätter. Men hur snabbt sker den? Och framförallt, sker den snabb nog?

Så jag gjorde en (relativ enkel) analys. Data är tagen från: ourworldindata.org

Just nu växer vindkraft globalt ca 15 % i snitt per år (baserad på åren 2015-2019, att ta med tidigare år hade gjort siffran ännu högre). Solkraft på liknande sätt växer ca 28/29 % i snitt per år. Drar man ut de trenderna från 2019 (senast kompletta siffrorna) till 2035, så får man följande: Vindkraft är år 2035 liknande storlek som gas är nu. Solkraft växer dock snabbare, och 2035 är den i samma takt som nu större än allt annat idag. Solkraft skulle då ge lika mycket energi som olja och gas idag gör kombinerad.

Med nuvarandra trend, om den fortsätter, är vind + sol + vatten 138 terrawattimmar 2035. Idag är globala konsumptionen av allt ca 173 terrawattimmar. Dock kommer konsumptionen öka också, hade varit orimligt att inte anta det. Om man på samma sätt fortsätter öka efterfrågan, så är den uppe i 220 terrawattimmer 2035.

På mobilen verkar man inte kunna se hela grafen, du kan se den i länken nedan dock, längst ner i dokumentet

Du kan hitta datan jag använd här som enkelt Google Spreadsheet.

Dessa siffror är baserade på konsumption av energi. Kollar man på annan data, så som installerad mängd, ser man liknande trend (25% ökning i solenergi installerad för åren 2016-2020).

Annan intressant insikt från datan: kol minskar med 0,5% per år i snitt just nu, olja ökar med 1% per år, vattenkraft och kärnkraft ökar långsamt och blir om några år omsprungna av sol och vind som förnybar energi, även om de är viktiga och relativt stora just nu.

Det är två stora frågor ur detta:

1) Kommer trenderna på tillväxt hålla i sig?
2) Är detta snabbt nog? Nu tog jag året 2035 som målsiffra, det kommer så klart se annorlunda ut år 2050. Men 2035 kändes som en bra deadline att hålla koll på rent mentalt.

När får vi stort överskott på energi?

Den stora frågan kring solenergi, och det som jag tror kommer ske, är att vi kommer till en punkt när vi har mycket mer energi än vad vi har idag. Detta just på grund av den kraft som solen har – det når mycket mer energi från solen till oss på jorden varje dag än vad vi gör av med, och så länge solkraft fortsätter byggas ut och växa, kommer vi för eller senare inte bara komma ikapp olja och andra fossilbränslen, utan även gå om dem. För varför skulle vi sluta bygga ut möjligheten till energi om den fortsätter bli billig och lättillgänglig? Och då energipriset avgör vad (nästan allt) kostar, så leder billigare energi till att det är billigare att bygga solceller eller annan solkraft också.

Så nästa logiska fråga blir då: när vi till en punkt där energimängden ökar markant?

Drar man ut datan längre än 2035, är svaret: väldigt snart efter det, redan år 2040! Så länge trenden är som nu, så går solkraft om den globala konsumptionen redan innan 2040.

Även denna graf finns i sin helhet i länken ovan ifall du är på mobilen

Om detta verkligen blir så, det vet ingen idag. Men vi som människor har ofta svårt att förstå innebörden av exponentiell tillväxt, och detta är en sådan.

Vad tror du?

Nu när hållbarhetshubben på Mindpark drar igång, ser jag fram emot många fler samtal och insikter kring dessa frågor även på plats!

Söndagstankar (och Skåne-relaterad post). Har länge tyckt svårt att förklara för omvärlden hur mycket Skåne är en storstad, samtidigt som endast delar av Skåne är det – finns ju mycket mer än stad här i regionen. Fick feeling och gjorde en schematisk karta, som så klart är grova förenklingar. Men tror speciellt att inte alla vi på öresundskusten ser oss som en stor stad håller tillbaka hela regionen mycket.

Skrev en bloggpost om hur jag som ledare ser på det med framtidsanda och engagemang i dessa tider. Du kan läsa den på Wellbefys #wellbeingatwork sida: Hur behåller man optimism.